Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lymfkärlsinflammation - Lymfkörtlar - Lysgas - Lysimachia - Lysin - Lysing - Lysol - Lågblad - Låggallring - Låggräs - Låglandsboskap, Svensk - Lågpastörisering - Lågstarrtorv - Lågtrycksångpannor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lymfkörtlar — Lågtrycksångpannor 1175
allmäntillstånd. Genom den
kraftiga svullnaden blir benet stelt och
hästen har ibland svårt att flytta
sig. Lymfangit har stor
benägenhet att komma igen på hästar,’som
en gång haft sjukdomen. En sådan
häst tål ej att stå stilla någon
längre tid utan motion. Behandlingen
går ut på att leta upp
infektionsporten och rengöra denna samt
anläggandet av desinfekterande
omslag. Benet bör däremot ej
bandageras, då tillståndet bara
förvärras härigenom. Hästen skall
motioneras flera gånger dagligen,
såvida febern ej är alltför hög. Dhl.
Lymfkörtlar, se Lymfkärl.
Lysgas bildas jämte koks, tjära och
gasvatten vid torrdestillation av
vissa stenkol. Då lysgas
eftersträvas som huvudprodukt, såsom vid
städernas gasverk, användes s. k.
gaskol, dvs. kol som ge särskilt stor
mängd lysgas. Som exempel på
utbyte av lysgas och andra
produkter vid torrdestillation av goda
gaskol kan nämnas följande siffror:
100 kg kol med 87 % rent kol gåvo
vid medelugnstemperatur av 1150°
C 73 kg torr koks, 6 kg tjära, 200
g ammoniak samt 37 m3 gas av
tätheten 0,36 och värmevärdet 5000
kcal. Sammansättningen hos gasen
var 52 % väte, 30 % metan (CH4),
8,6 % koloxid (CO), 2 %
koldioxid (CO2), 1,9 % tunga kolväten,
0,3 % syre och 4,9 % kväve.
Normal lysgas har i allmänhet ett
lägre bränslevärde och sålunda sämre
beskaffenhet beroende på att högre
ugnstemperatur användes,
varigenom lys gasen blir rikare på väte
och fattigare på de mera energirika
kolvätena. — Lysgas är giftigt på
grund av sitt innehåll av koloxid.
F.
Lysimachia är ett släkte av
viveväx-ternas familj (Primulaceae), se
Videört och Penningarv.
Lysin, aminosyra, förekommer i
groende och omogna frön och i många
kroppsvätskor. Lysin ingår i regel
i äggviteämnen (se vidare
Äggviteämnen och Aminosyra). F.
Lysing är ett annat namn på videört
(se d. o.).
Lysol, en såplösning av kresoler (se
d. o.), som på sin tid på grund av
sin mindre giftighet ersatte
karbol-syran som desinfektionsmedel.
Numera användes vanligen
kresol-såpa (se d. o.) i stället för lysol.
Lysol är en mörkbrun,
karbolluk-tande vätska. Dhl.
Lågblad, se Blad.
Låggallring, se Gallring.
Låggräs, se Höggräs.
Låglandsboskap, Svensk, se
Nötkrea-tursraser.
Lågpastörisering, se Pastörisering.
Lågstarrtorv, se Torv.
Lågtrycksångpannor. En
lågtrycks-ångpanna utmärkes av, att
ång-rummet skiljes från ytterluften.
endast genom ett U-formigt böjt,
vattenfyllt rör, ett s. k.
tryckbegräns-ningsrör. När ångtrycket i pannan
stiger över ett visst värde, tryckes
vattnet i rörets inre skänkel nedåt
och stiger över i den yttre
skän-keln. Det högsta tryck som kan
erhållas i pannan, bestämmes således
av tryckbegränsningsrörets höjd
räknat från nedre rörkroken. Är
höjden exempel vis 5 m kan trycket
uppgå till högst 0,5 kg per cm2,
är höjden 3 m, kan trycket uppgå
till högst 0,3 kg per cm2. Den övre
delen av röret är vanligen försedd
med en behållare i vilken vattnet
uppsamlas, så att det kan rinna
tillbaka in i röret, sedan ångtrycket
sjunkit. — Säkerhetsföreskrifterna
äro mindre stränga för
lågtrycksångpannor än för pannor med
högre tryck. De flesta lågtryckspannor
äro utförda som stående pannor.
Vattnet intages i en förvärmare
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
