Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lågtrycksångpannor - Låne- och bidragsverksamhet, Statens - Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit - Långbent groda - Långhorningar - Långmjölk - Långskyl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1176
Låne- och bidragsverksamhet — Långskyl
tingen genom en tryckledning eller
med en på pannan monterad
handdriven pump. Då tryckledning
användes, regleras vattentillförseln
automatiskt genom en flottörventil.
Vattenståndet i pannan kontrolleras
medelst ett vattenståndsrör eller en
i pannans rör insatt glasplatta.
Eldstaden är på svensktillverkade
pannor vanligtvis avsedd för ved.
Den är genomdragen av
vattentuber. — Uppvärmningen går i en
lågtryckspanna jämförelsevis
hastigt. Redan omkring 10 minuter
efter tändning kan ånga vanligtvis
erhållas. I pannan sker, särskilt om
hårt vatten användes, en ganska
riklig pannstensbildning. Det är
därför fördelaktigt, om pannan är
isärtagbar, så att vattenrummets
insida kan rensas från pannsten.
Lågtrycksångpannorna äro
lämpliga för varmvattenberedning,
ång-sterilisering av mjölkkärl,
foderkokning m. m. Varmvattnet kan
antingen uttagas från förvärmaren
eller beredas genom uppvärmning
av kallt vatten medelst ånga från
pannans ånguttag. Kokning av
potatis, rotfrukter o. d. sker med
ånga i särskilda kokkärl, till vilka
ångan ledes medelst slangar.
FL L.
Låne- och bidragsverksamhet,
Statens, se Statens låne- och
bidragsverksamhet.
Lånenämnden för sekundär
jordbrukskredit upprättades år 1935
för att sköta låneverksamheten
från statens sekundärlånefond för
jordbrukare som upprättades enligt
kungörelse intagen i Sv. förf.-saml.
nr 276 år 1935. Se vidare
Jordbrukskredit samt Statens låne- och
bidragsverksamhet. Rbg.
Långbent groda, se Kräl- och
groddjur.
Långhorningar utgöra en familj
bland skalbaggarna och igenkän-
nas på långa känselspröt och
vanligen långsträckt kroppsbyggnad.
Storleken och färgen variera inom
vida gränser. Larverna äro vita
eller gulaktiga med brunt huvud och
ofta med fläckar på första
kropps-leden. De äro benlösa eller
försedda med 3 par korta ben. Flera
arter bland långhorningarna äro
kända som tekniska skadegörare på
olika trädslag. Barrträden
angripas av bl. a. tallbocken (se d. o.),
allmänna barkbocken (se d. o.)
och timmermannen (se d. o.), på
lövträd förekomma bl. a.
aspved-bockar (se d. o.) och
ekbarkbockar (se d. o.). Två
långhornings-arter — husbocken (se d. o.) och
blåhjonet (se d. o.) — angripa
förarbetat virke inomhus. W. B.
Långmjölk eller tätmjölk är en
surmjölk med seg konsistens, som
användes huvudsakligen norr om
Dalälven. Den segflytande
beskaffenheten åstadkommes av en kapsel-
Långmjölksbakterier med begynnande
kapselbildning. 1.000 ggr förstoring.
bildande (se Bakterier) variant av
gräddsyrningsbakterien (se
Grädd-syrning). Långmjölk har en
angenämt syrlig, aromatisk, frisk smak
och lukt och är mycket hållbar.
C. B-l.
Långskyl, se Bärgningsmetoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
