Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lättklövar - Lättlera - Löjtnantshjärta - Lök - Lök- och knölväxter - Lökflugan - Lökgroda - Lökmögel - Löksmak - Lönn - Lönnmältning - Löpa - Löpare - Löpbrand - Löpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1182
Lättlera — Löpe
aturen benämnas de även
biklo-var. Dhl.
Lättlera, blandlera, grovlera, se
Jordarter.
Löjtnantshjärta, se Blomsterodling,
Perenna blomsterväxter.
Lök (AUium), se Köksväxtodling.
Lök- och knölväxter, se under
Blomsterodling.
Lökflugan, en jämförelsevis liten
grågul fluga, som förekommer över
hela landet och som är ett svårt
skadedjur på alla slags lökväxter,
särskilt på röd- och syltlök. Äggen,
som likna kålflugornas, läggas
nedtill på bladen, och larverna
tränga sedan ned i lökens nedre
del, som de förstöra och bringa att
ruttna. Bästa bekämpningsmetoden
synes vara att omedelbart före
sådden fukta fröet med tunn
klis-terlösning och därpå blanda det väl
med kalom el (högst lika mycket
kalomel som frö); även utströning
av torrt kalomelpuder kring de
nyss uppkomna plantorna liksom
DDT-bepudring tycks göra god
nytta. O. A.
Lökgroda, se Kräl- och groddjur.
Lökmögel, art av bladmögel (se
d. o.) som angriper olika slag av
matlök. Plantornas blad bli bleka,
efterhand överdragna med ett
grått, slutligen nästan svart mögel,
och vissna i förtid, så att lökens
tillväxt upphör. Sjukdomen
bekämpas genom besprutningar med
bor-dåvätska eller liknande medel med
tillsats av spridningsmedel (se
Besprutning). Allt avfall från
angripna odlingar bör brännas och
odlingsplats växlas. Th. Lfs.
Löksmak, se Mjölkfel och Smörfel.
Lönn (Acer platanoides), lövträd
som förekommer vildväxande i
sydliga delar av Sverige. Saknar
betydelse i skogshushållningen,
men har ett synnerligen vackert,
starkt och segt virke, som
använ
des bl. a. vid finare möbelsnickeri.
Lönnen är framförallt i
mellansve-rige ett omtyckt park- och alléträd.
A.P..
Lönnmältning. Då vete eller råg
under ogynnsamma
bärgningsförhål-landen gro så mycket att
groddhin-nan spruckit men grodden
brutit igenom talar man om
lönnmältning. Groddhinnan kan också
skadas genom hård tröskning och
därför är mikroskopisk undersökning
nödvändig. KIK.
Löpa, den väg som djuret gått fram
under drev.
Löpare, se Kvarn.
Löpbrand, löpeld eller markbrand
kallas den skogsbrand, där
eldfronten huvudsakligen sprider sig efter
markytan. Man skiljer på två
typer, låg löpbrand och hög löpbrand.
Den förstnämnda förstör i stort
sett endast markbetäckningen och
markvegetationen. Den andra
kännetecknas därav att elden från
markytan tar sig upp i
trädkronorna, då träden nås av markytans
löpbrand. Detta medför att
skogsbeståndet helt eller delvis
kalsve-des. Den höga löpbranden
förväxlas därför ofta med toppbrand (se
d. o.). — En svag löpbrand kan i
regel släckas genom eldens
insop-ning och kvävning medelst ruskor.
Det är mycket fördelaktigt om man
kan upptaga bekämpningen utmed
en stig, ett dike eller ett område
där den brännbara
markbetäckningen är särskilt tunn. Vid
kraftigare bränder övergår man till de
bekämpningsmetoder, som skildras
under Skogsbrand och Brandgata.
O. E.
Löpe bildas i dikalvens löpmage och
erhålles genom extrahering av de
torkade löpmagarna med svagt
saltsur koksaltlösning, filtrering
av extraktet samt tillsats av
koksalt och borsyra för att göra det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
