Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maskinhållare och maskinstationer - Maskinförening - Maskinlånefond, Jordbrukets - Maskinmjölkning - Maskinprovningar - Maskinstation - Maskregn - Maskros - Massaproduktion - Massatillväxt - Massaved - Massurval - Mastit - Masurbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maskinförening — Masurbildning
1211
tillräcklig stadga organiserad
maskinstation, kunna de anslutna
jordbrukarna härefter avväga
omfånget av sin egen
maskinuppsättning, ’ antalet dragare samt
arbetsstyrkan. Framför maskinbolaget
har systemet med maskinhållare
eller maskinstationer bl. a. den
fördelen att bestämd personal bär
ansvaret för maskinens skötsel och
hållbarhet. Då maskinen ej äges
gemensamt av flera personer som
anse sig ha lika god rätt böra ej
heller tvistigheter om
utnyttjanderätten behöva uppkomma så lätt.
En utredning har visat att det på
gårdar med upp till 30 ha åker i
regel är billigare med välordnad
gemensam maskinanvändning än
att hålla egna maskiner. —
Jord-brukstekniska institutet, Uppsala 7,
lämnar råd och anvisningar ifråga
om den gemensamma
maskinanvändningens organisation och drift.
För att underlätta den
gemensamma maskinanvändningen har
staten inrättat en särskild
maskinlånefond (se Statens låne- och
bidrags-verksamhet). Rbg.
Maskinförening, se Maskinbolag.
Maskinlånefond, Jordbrukets, (se
Statens låne- och
bidragsverksam-het).
Maskinmjölkning, se Mjölkning.
Maskinprovningar, se Statens
maskinprovningar.
Maskinstation, se Maskinhållare och
maskinstationer.
Maskregn, oegentlig benämning på
ett plötsligt massuppträdande av
insektslarver eller hoppstjärtar på
snön. Maskregn förekomma i regel
på förvåren under snösmältningen,
då djuren av värmen lockas upp
eller av smältvattnet tvingas upp
till ytan för att ej kvävas. De
”maskar”, som man då ser krypa
omkring på snön, äro i allmänhet
larver av vissa skalbaggar. B. T.
Maskros, se Medicinalväxter och
Ogräsgrupper.
Massaproduktion, se Tillväxt.
Massatillväxt, se Tillväxt.
Massaved, se Pappersved.
Massurval, se Växtförädling.
Mastit, se Juverinflammation.
Masurbildning, vissa förändringar i
veden, som gör att virket får en
egenartad, ofta starkt mönstrad
och delvis brunfärgad yta vid
bearbetning. Orsaken är antingen en
gaffelförgrening och brunfärgning
hos märgstrålarna (vanligast hos
björk) eller också att ett stort
antal s. k. sovande knoppar bildas
inuti veden, det senare
förekommande hos flertalet lövträd. Denna
senare typ av masurbildning
förekommer oftast som oregelbundna
utväxter på stam eller (mera
sällan) på grenar s. k. koxor, knutor,
vrilar m. fl. namn, växlande i olika
landsändar. Masurvirket av björk
— vanligen kallat masurbjörk,
vilket dock ej får förväxlas med
arten masurbjörk — är ett mycket
Typisk masur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
