Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mejeriförbund - Mejeriförening - Mejeriförsök, Statens - Mejerihantering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mejeriförening — Mejerihantering
1219
lemmarnas ekonomiska intressen.
Detta sker genom att gemensamt
ordna försäljningen av mjölk och
mejeriprodukter, att verka för
mejerihanteringens rationalisering
samt för höjande av mjölkens och
mejeriprodukternas kvalitet.
Förbunden sträva efter att införa
enhetlig bokföring och betalning av
mjölken och tillfredsställande
kontroll vid mejerierna. Genom
förbunden anskaffas också maskiner
och driftsförnödenheter. Alla våra
mejeriförbund äro anslutna till
Svenska Mejeriernas riksförening
(se d. o.). Rbg.
Mejeriförening är en av jordbrukare
bildad andelsförening för
försäljning och förädling av
medlemmarnas mjölk vid föreningens eget
mejeri. Mejeriföreningarna äro
sammanslutna i mejeriförbund (se
d. o.). Rbg.
Mejeriförsök, Statens, se Alnarps
lantbruks-, mejeri- och
trädgårds-institut.
Mejerihantering. Numera kan större
delen av mejerihanteringen
betraktas som en gentemot jordbruket
tämligen självständig industri.
Ända till långt in på 1800-talet
skedde dock så gott som all
tillverkning av smör och ost i de
enskilda lanthushållen. En fristående
mejeriindustri kunde först växa
fram sedan de tekniska
förutsättningarna för stordrift kommit till.
Mejerihanteringen i Sverige har
alltid huvudsakligen varit inriktad
på smörtillverkning.
Mejerihanteringens utveckling sammanhänger
därför nära med utvecklingen av
metoderna att skilja grädden från
mjölken. De första egentliga
mejerierna i Sverige sköttes av
holstei-nare och använde den holsteinska
gräddsättningsmetoden. Denna gick
ut på att mjölken under
gräddsätt-ningen förvarades svalt i stora
flata bunkar. Grädden skulle
hål
las söt. I mitten på 1840-talet
infördes en metod uppfunnen av
P. U. Gussander. Mjölken hälldes
även här upp i flata bunkar men
hölls vid en temperatur på ungefär
— 18 grader. Gräddsättningen gick
härvid fortare men grädden blev
sur. Skummjölken tappades ur
genom avlopp i bunkarnas botten.
Nästa steg framåt togs på
1860-talet genom den av den östgötske
industrimännen och jordbrukaren
J. G. Swartz uppfunna ismetoden.
Vid denna hälldes mjölken upp i
plåtcylindrar som förvarades väl
kylda i isvatten. Även här gick
gräddsättningen fort. Dessutom
höll sig mjölken frisk och ett
hållbart smör kunde tillverkas. År 1878
uppfanns genom Gustaf de Laval i
Sverige och dansken L. C. Nielsen
separatorn. Detta betydde
genombrottet för mejerihantering i
verklig industriell skala. Separeringen
sparade mycket utrymme i
mejerierna och gjorde det möjligt att
taga emot avsevärt större
mjölkmängder. Efter separatorn följde
apparater för värmning, kylning
och pastörisering av mjölk, grädde
och skummjölk, moderna kärnor
och ostkar m. m. — Mejerierna
voro till en början små. Först
inrättades gårdsmejerier, särskilt vid
de större herrgårdarna. Dessa
avsågo främst att förädla gårdens
egen mjölk men ibland tog man
emot mjölk även från andra
gårdar i trakten. Vinsten på denna
rörelse lockade till anläggning av
rena uppköpsmejerier. Dylika
upp-stodo i stort antal under 1870-talet.
Ägarna av dessa mejerier voro
angelägna att draga till sig så
mycket mjölk som möjligt och detta
ledde till osund konkurrens. Vid de
större mejerierna samlades stora
mängder skummjölk som det var
mycket svårt att finna användning
för. Då mejeriföreningar med egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
