Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mekanisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanisering
1223
och redskapen kunde vid andra världskrigets början uppskattas till 700 å 800
millioner kronor. Till år 1948 torde siffran ha stigit med minst tre
fjärdedelar. Sistnämnda år beräknades det svenska jordbrukets kostnad för
avskrivning och underhåll av maskin- och redskapskapitalet (traktorer
oräknade) till omkring 127 milj. kr. Kostnaderna för traktorarbete beräknades
till 57 milj. kr. per år. Då det här rör sig om synnerligen stora värden är
det uppenbart att ett gott utnyttjande och en god skötsel av maskiner och
redskap är av betydande vikt för jordbruksnäringens ekonomi. Man måste
tyvärr konstatera att det mindre jordbruket ofta icke förmår på önskvärt
sätt utnyttja sina maskiner och att dessas skötsel på gårdar av alla
stor-leksklasser ofta lämnar mycket övrigt att önska. För en tillfredsställande
vård av maskiner och redskap fordras dock icke mera invecklade åtgärder än
rengöring, insmörj ning och förvaring undertak.
Hithörande frågor behandlas i artikeln Lantbruksmaskinernas skötsel och
vård.
För att utsträckt maskindrift skall kunna ekonomiskt försvaras krävas
vissa förutsättningar, som i allmänhet äro lättare att tillfredsställa på större
och medelstora gårdar än på mindre sådana. Den årliga användningstiden
för en maskin måste sålunda vara någorlunda lång om icke kostnaderna för
förräntning och amortering skola bli för höga. Det vore önskvärt att det
mindre jordbruket hade tillgång till mindre och billigare maskintyper för
vilka de nämnda kostnaderna kunna hållas på måttlig höjd trots kort
användningstid.
I Nya Lantmannens Bok finnas specialartiklar om alla jordbrukets
maskinslag av betydelse. Vad mekaniseringen av de olika arbetena beträffar kan
sägas att man i fråga om skörd och trösk av säd kommit ganska
långt. Skördetröskan har slagit igenom hos oss och kommer för framtiden
med all säkerhet att vinna ännu större utbredning. Den på många gårdar
använda metoden att direkt efter huggningen köra säden till vanligt
tröskverk sparar också mycket arbete men kan ej tävla med skördetröskningen.
Metoden kräver i regel att en stor arbetsstyrka samtidigt är i verksamhet.
Liksom vid skördetröskning fordras tillgång på spannmålstork. I artikeln
Artificiell torkning redogöres för spannmålstorkarnas arbetssätt. —
Hjälpmedel för mekanisering av den vanliga höbärgningen hoppas man så
småningom få fram. Flera av de grästorkar som finnas giva redan nu exempel
på hög grad av mekanisering och lämna en ur utfodringssynpunkt förträfflig
vara. Den artificiella grästorkningen kräver emellertid trots mekaniseringen
avsevärt mera mänskligt arbete än vanlig hässjning. Större möjligheter
finnas för arbetsbesparande mekanisering av ensilageberedningen. Har man
möjlighet att anskaffa den erforderliga, dyrbara maskinutrustningen går
det redan nu att lägga in ensilage med mindre arbetsåtgång än som erfordras
för höberedning. — Spörsmål av det slag som nu antytts behandlas i
artiklarna Bärgning smetoder och Ensilering. — Beträffande rotfruktsodlingen
finnas tillfredsställande upptagningsapparater för kålrötter, foderbetor och
vissa rovsorter. — För potatisodlingen skulle det vara av oskattbart värde
att få fram en upptagningsmaskin som kunde lämna ifrån sig upptagen
potatis i korgar eller säckar. — Jordbearbetningen har i hög grad
mekaniserats genom traktordriften. För god ekonomi är det här av stor
betydelse att redskapens arbetsbredd väl avpassas efter traktorns dragkraft.
(Detta problem belyses närmare i Meddelande nr 92 från Jordbrukstekniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
