Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ostfel - Ostfluga - Ostformar - Ostfriesisk låglandsboskap - Ostkar - Ostkitt - Ostkontroll - Ostlagringslokal - Ostmask
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1382
Ostfluga — Ostmask
mjölken, lägre lagringstemperatur,
eller genom kombinationer av dessa
medel. Motsatsen, till svampigt jäst
ost är ost med död eller tät textur.
Gula, blå, bruna eller svarta
fläckar på ost härröra från
mikroorganismer. — Om osten är för sur,
blir den torr och spröd. Av
smakfel må nämnas besk, sur, bitter
smak samt stallsmak. C. B-l.
Ostfluga, se Tvåvingar.
Ostformar. Dessa äro tillverkade av
förtent stålplåt eller av trä samt
på sidorna försedda med talrika
små hål för vasslens avrinnande
vid ostens pressning. C. B-l.
Ostfriesisk låglandskapsboskap, se
Nötkreatursraser.
Ostkar. Formen på ostkaren är rund
eller rektangulär. De senare kallas
även ostvannor. Materialet är
förtent koppar, stålplåt eller rostfritt
stål och ostkaret omgives av en
yttre mantel av järnplåt eller trä.
I mellanrummet mellan ostkaret
och yttermanteln inledes ånga för
uppvärmning av ystmjölken genom
rör, försedda med hål. För vasslens
avtappning finnes en utloppsventil
i det inre kärlet. I yttermanteln
finnes avloppsrör för
kondensvatten samt vid sidan en tratt för
påfyllning av vatten vid behov av
avkylning. — För omröring av
ystmjölken samt för ostmassans
bearbetning i karet användes förr
endast handredskap, men numera
även maskinella, elektriskt drivna
anordningar i form av rörare, som
rotera och även (vid avlånga kar)
förflytta sig fram och tillbaka i
sidled. C. B-l.
Ostkitt. Vid sura ostar utpressas i
början vassle på ostens yta, som
då blir klibbig. Om dylik ost ej
ren-göres före paraffineringen (se
Ostberedning) bildas ostkitt, som
orsakar att paraffinhinnan lossnar.
C. B-l.
Ostkontroll. Ost, som säljes under
denna varubeteckning, får ej
innehålla annat fett än mjölkfett. Om
annat fett tillsatts, skall osten
saluföras under beteckningen
Margarinost (se Margarin). Ost skall
vara försedd med fetthaltsmärke.
Enligt bestämmelserna skall
fetthaltsmärke för ost med en fetthalt
i torrsubstansen av mindre än 10 %
utgöras av beteckningen SK, samt
för ost med högre fetthalt av
någon av beteckningarna 45 +, 30 +,
27 +,20 + och 10 +, angivande
att osten har en fetthalt i
torrsubstansen av resp, minst 45, 30, 27,
20 och 10 %. Dessutom skall osten
vara försedd med
ursprungsmär-ken, som skall bestå av bokstaven
U följd av ett siffertal, angivande
det nummer som mejeriet tilldelats
av lantbruksstyrelsen. Vidare skall
osten märkas med datummärke,
angivande tillverkningsdagen.
Ovannämnda tre märken skola åsättas
osten genom prägling. C. B-l.
Ostlagringslokal. Osten måste innan
den är färdig för konsumtion,
mogna (se Ostmognad), vilket
sker i därför särskilt avsedda
lokaler. Varje mejeri, där ost tillverkas,
bör ha två dylika, den egentliga
ostlagringslokalen, samt
varulagret. Den förra har fuktigare luft
och lägre temperatur än den
senare. Ostlagringslokalerna äro
försedda med särskilda anordningar
för reglering av fuktighet och
temperatur. Inredningen utgöres av
hyllor för ostarna med gångar
emellan. Golvet göres av stålslipad
cement. Hyllorna, som skola vila
lösa på sina konsoler för att lätt
kunna nedtagas och rengöras, äro
av gran eller furu. Fönstren förses
med flugnät. Höjden till taket bör
ej vara för stor, helst ca 2,3 m.
C. B-l.
Ostmask kallas larverna av en fluga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
