Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parasitsteklar - Parasitsvampar - Parasitära sjukdomar - Paratyfus - Parenkym - Parentalgeneration - Paresi - Parforcejakt - Parkträd - Parning - Partenogenes - Partihandel - Pass - Passa - Passgång - Passiva - Passionsblomma - Pasteurellainfektion - Pastörisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1394
Parasitsvampar — Pastörisering
grupp bilda gallsteklarna, vilka i
regel orsaka gallbildning (se d. o.)
av olika slag på växter. Bland dem
må nämnas sömntornstekéln, som
framkallar de särskilt på vildrosor
vanliga sömntornarna, vilka
utgöras av stora svulster, klädda med
gröna eller röda, mosslikt
förgrenade mjuka trådar och
innehållande talrika små håligheter, i vilka
larverna utvecklas, samt
ekgall-steklarna, vilka framkalla de stora
runda enfärgat gulgröna eller
vackert rödringade galläpplen, som
ofta i oerhörd mängd sitta på
ekbladens undersida. O. A.
Parasitsvampar kallas svampar som
leva eller kunna leva som parasiter
(se d. o.). Medan vissa av dem
kunna leva på flera olika värdar
äro andra starkt anpassade för
bestämda arter eller t. o. m. sorter
av samma art. Varje särskild
svampart kan bestå av många
(stundom flera hundra) former,
anpassade för olika arter eller
raser av värdväxter, se t. ex.
Svartrost. (Om värd växling se
Rostsvampar.) Th. Lfs.
Parasitära sjukdomar se
Inälvspara-siter.
Paratyfus kallas en
infektionssjukdom, som orsakas av till
paratyfus-gruppen hörande bakterier. En
mängd olika stammar av denna
bakterie finnas. Paratyfusbakterier
orsaka vanligen tarmaffektioner
hos husdjuren (se Kalvsjukdomar
och Svinparatyfus) men även
kastning hos häst och får kan orsakas
av denna bakterie. Dhl.
Parenkym är en cellvävnad,
sammansatt av tunnväggiga, näringsrika
celler. Parenkym utgör växternas
grundvävnad och har företrädesvis
till uppgift att ombilda den
upptagna näringen till organiska
ämnen och att förvara uppslagsnäring.
Sålunda består det inre av ett blad,
bladköttet, till övervägande del av
parenkym, i vars celler
kolsyre-asimilationen (se d. o.) äger rum.
Likaså består huvudmassan av en
potatis av parenkym, men här
tjänstgöra cellerna främst som
upplagsplats för stärkelse. D. L.
Parentalgeneration, se
Ärftlighets-lära.
Paresi, se Förlamning.
Parforcejakt, jakt till häst med
drivande hundar. Förekommer sällan
som jaktmetod i vårt land, men
utövas i viss form av ryttarlag.
Parkträd, se Allé- och parkträd.
Parning, se Betäckning.
Partenogenes, ”jungfrufödsel”, kallas
det förhållandet, att äggcellen
utvecklas till en ny individ utan
föregående befruktning.
Partenogenes förekommer på många håll i
växtriket, bl. a. hos daggkåpa och
även hos många insekter, t. ex.
hos bi (se även Fortplantning och
Apogami). D.L.
Partihandel, se Handel.
Pass, jaktterm, plats som villebråd
bruka passera och där jägaren vid
jakt kan invänta det.
Passa, att uttaga. inälvorna på det
fällda villebrådet, vanligen älg,
hjort, rådjur och hare.
Passgång kallas en gångart, i vilken
ett djur (vanligen häst) rör
sam-sidiga ben samtidigt. Passgång kan
antingen vara nedärvd eller inlärd.
Man band förr ihop samma sidas
ben för att lära ridhästar gå
passgång. Rörelserna blevo då mjuka
och vaggande. Dhl.
Passiva, detsamma som skulder (se
Bokföring).
Passionsblomma, se Blomsterodling,
Rumsväxter.
Pasteurellainfektion, se
Kalvsjukdomar.
Pastörisering. Med pastörisering
(efter Pasteur, som införde denna
metod) förstås upphettning av en
vätska av organisk natur såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
