Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rotfruktsodling - Rotfruktsrivare - Rotfruktsröta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rotfruktsrivare — Rotfruktsröta
1479
gårdar. — Av stor vikt för framgång i rotfruktsodlingen är att rätt slag och
sort väljas för olika jordar och klimat, att jorden är väl torrlagd och i hög
kultur samt väl gödslad med stallgödsel och konstgödsel. Då rotfrukterna ha
synnerligen stor förmåga att tillgodogöra sig stora mängder
växtnäringsämnen och omsätta dessa till värdefulla närings- och fodermedel, kan
produktionen av dessa trots de höga arbetskostnaderna bli relativt billig.
Skörden bör företagas då upplagringen av näring i roten börjar avslutas, vilket
visar sig genom att blasten börjar gulna och vissna. För mellersta och norra
delarna av landet väljes tidiga sorter som kunna skördas i god tid före
frostens inträde. Foderbetor äro mest, kålrötter minst känsliga för frost,
vilken skadar hållbarheten. Artiklarna Beta, Kålrot och Rova redogöra för
den vanliga odlingen av ifrågavarande rotfruktsslag. På samma ställen
namngivas de sjukdomar och skadeinsekter som främst göra rotfruktsodlingen
avbräck. Dessa behandlas dessutom närmare i särskilda artiklar. För
sådden och vad därmed sammanhänger redogöres i artiklarna Vårbruk och Sådd.
Odlingen av rotfruktsfrö behandlas i artikeln Fröodling. I artikeln
Rotfrukts-upptagare redogöres för olika hjälpmedel vid skörden av rotfrukterna
medan förvaringen av rotfrukter skildras i artikeln Rotfruktslagring.
Rotfruktsrivare eller
rotfruktsskära-re användes för att före
utfodringen sönderdela rotfrukterna.
Alltefter apparatens konstruktion
sönderdelas rötterna till bitar eller
skivor av några centimeters
tjocklek, till tunna skivor eller till mos.
Arbetsorganet kan ha formen av
ett hjul eller en cylindrisk eller
ko-nisk trumma försedd med knivar
eller stift. De oskurna rotfrukterna
fyllas på genom en tratt. För att en
knivskärare skall arbeta väl måste
vinkeln mellan trattens nedre del
och knivarna vara lämplig (25—40
grader), annars vilja rötterna rulla
runt utan att fångas av
skärapparaten. Rbg.
Rotfruktsröta, svampsjukdom som
angriper rotfrukter, kål, ärter,
bönor, gurkor, potatis, tomater,
jordärtskockor, många prydnadsväxter
etc. under såväl växttiden som, i
förekommande fall, under
lagringen. De sjuka plantorna sloka och
vissna. De angripna delarna (oftast
stjälkens bas) verka
vattendränk-ta, slemmiga eller feta. Utvändigt
eller inuti stjälkar, fruktskidor
o. dyl. bildas vita bomullslika
tus
sar, som småningom bli fasta och
hårda (sklerotier) och få svart
färg. Storleken växlar mest mellan
en ärtas och en valnötkärnas.
Genom i jord, kompost o. dyl.
kvar-liggande sklerotier hålles svampen
vid liv under en följd av år. I
frukter bildade sklerotier spridas lätt
med frö. Från sklerotierna utväxa
under lämpliga förhållanden
trumpetlika, gulbruna fruktkroppar, som
på sin utbredda del äro klädda med
sporsäckar, vilka utslunga sporer.
Sår, bladärr och vissna växtdelar
bereda väg för svampens
inträngande. I förvaringsrum kan mycelet
övergå direkt från en rotfrukt till
en annan.
God dränering, undvikande av
för tätt bestånd och för riklig
kvävegödsling minska risken
för svåra angrepp av
rotfruktsröta.
Bortsortering och oskadliggörande
av allt sjukt material före
lagringen är av vikt. Stukor böra ej
läggas på smittad plats. Sjuka plantor
böra ej användas till frötäkt.
Th. Lfs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
