Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rotfruktslagring - Rotfruktsodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1478
Rotfruktsodling
bingen genom golvkanaler. Se
principskiss av naturlig luftcirkulation.
Lagerhusens inredning består
oftast av en längsgående arbetsgång
i mitten av byggnaden. På ömse
sidor om denna gång äro bingarna
placerade. Under arbetsgången är
huvudkanalen för fläktventilation
jämte transportör för urlastning
placerade och under bingarna •—
från huvudkanal till yttervägg —
sekundärkanaler. Över
arbetsgången inlägges transportör för
inlast-ning. Bingarnas djup varierar här
i Sverige mellan 2 och 3 meter.
— Vid inlastning av potatis till
lagerhus helt ovan jord harpas
den och lastas sedan på en
eleva-tor som upptransporterar
densamma till den övre transportören.
Härifrån ledes potatisen genom de
förut nämnda segelduksrännorna
till resp, bingar. För underlättande
av uttagningen bör de nedre
plankorna framför bingarna mot
arbetsgången vara löstagbara.
Härigenom kan potatisen delvis få
självrinna till
utlastningstranspor-tören. Denna bör utmynna så högt
över golvet i arbetslokalen att
bekväm sortering (ev. harpning) och
säckning kan ske. Lm.
Rotfruktsodling
Odlingen av rotfrukter har gamla anor. Förr bedrevs den uteslutande
för att frambringa människoföda. Sedan potatisen införts förlorade dock
rotfrukterna en stor del av sin forna betydelse. Efter det att
betsockerfabrikationen kommit i gång och rotfrukter börjat i större skala användas
för utfodring av husdjuren, fick dock odlingen ett nytt uppsving. Sin största
utbredning nådde odlingen av foderrotfrukter under 1920-talet.
Sockerbetsodlingen ökade i omfång tämligen regelbundet fram till mitten av 1930-talet
och har sedan dess hållit sig på ungefär samma höjd. År 1948 upptogo
sockerbetorna något mindre än 1,5 proc, av landets hela åkerareal,
foderrotfrukterna knappt 1,8 proc. Sockerbetsodlingen är huvudsakligen förlagd till Skåne,
Blekinge, Halland, Gotland, Öland, Öster- och Västergötland. Foderrotfrukter
odlas över hela landet. För rotfrukternas allmänna egenskaper och deras
fodervärde redogöres i artikeln Rotfrukter. Rotfrukterna lämna under
gynnsamma förhållanden större hektarskörd i foderenheter räknat än praktiskt
taget varje annan gröda. Särskilt gäller detta sockerbetorna. Därjämte har
rotfruktsodlingen vissa andra egenskaper, som bidraga till att höja jordens
avkastningsförmåga och utbytet från hela lanthushållningen. De viktigaste
äro: 1) jorden blir i allmänhet väl gödslad varav kommande grödor draga
nytta; 2) ogräsen bli kraftigt bekämpade genom de upprepade hackningarna
och jorden kommer i bättre kultur; 3) rotfrukternas djupgående rötter hämta
näring även från djupare jordlager; 4) en mera omväxlande växtföljd
möj-liggöres och trädan kan inskränkas; 5) rotfrukterna utgöra ett förträffligt
foder som underlättar tillgodogörandet av andra fodermedel; 6)
sockerbetorna lämna förutom kontant inkomst ett värdefullt avfall för utfodring.
— Rotfrukterna kräva emellertid mycket arbete för sin skötsel, ett
förhållande som är särskilt olägligt i tider med höga arbetslöner och knapp
tillgång på arbetsfolk. Artiklarna Arbetsförbrukning och Arbetsmängder
redogöra bl. a. för arbetsbehovet vid rotfruktsodling. Då rotfruktsodlingens
egentliga arbetsbehov inträffar under försommaren och senhösten, när övriga
grödor blott ha ringa krav på arbetsstyrkan, borde en måttligt stor
rot-fruktsareal mycket väl låta sig inpassas i odlingsplanerna på de allra flesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
