Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rotkräfta - Rotmask - Rotmössa - Rotogräs - Rotröta - Rots - Rotskott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1482
Rotmask — Rotskott
Rotkräfta på fruktträd.
terna eller rothalsen.
Ledningsba-noma i svulsterna bilda en
oordnad härva som hindrar den
normala saftströmningen, så att
växtens utveckling hämmas. Bakterien
angriper en mängd växter av vitt
skilda familjer. I åkerbruket
uppträder den ej sällan i betfälten,
vanligen på enstaka plantor och är
utan betydelse. Allvarlig är
sjukdomen för fruktträd,
grundstammar till dessa samt hallon och
rosor. Svulstbärande plantskolealster
böra ej planteras. Som
skyddsåtgärd förordas att före plantering
doppa rotsystemet i ^4 %-ig
uspu-lun-lervälling under ca 1 timme.
Th. Lfs.
Rotmask, se Knäppare.
Rotmössa, se Rot.
Rotogräs är en äldre
sammanfattande beteckning på alla fleråriga
ogräs. Numera skiljer man mellan
fleråriga, stationära ogräs, såsom
maskrosen, vilka icke bilda
rotskott, och fleråriga, rotspridande
ogräs, t. ex. åkertistel, vilka föröka
sig genom rotskott. Se
Ogräsgrupper. A. Å.
Rotröta är det gemensamma
populära namnet på alla de rötor, som
uppstå genom svampangrepp i
trädets rot och nedre delar.
Angreppen uppvisa stor variation i
utseende och omfattning, men man kan
dock särskilja tvenne typer; den
långa rötan, som från roten växer
vidare upp i stammen till ansenlig
höjd och som främst
representeras av rottickan (se d. o.), samt
den korta typen, som i regel
kännetecknas av att den endast går ett
kort stycke upp i stammen, sällan
mer än 1 å 1^ m. Angreppet är
då i regel kraftigt brunt till svart
och åstadkommer ofta en central
hålighet. Vissa former av den
korta rötan kallas med ett gemensamt
namn för käll eller källröta. I de
flesta fall känner man icke vilka
svampar som förorsaka skadan,
men det har konstaterats, att
honungsskivlingen rätt ofta
förekommer i den skadade veden (se
även Stubbticka). O.E.
Rots är en kroniskt förlöpande
smittsam sjukdom, som angriper häst
och människa. Den är
huvudsakligen lokaliserad till näsvägarna,
lungorna och huden, där sår och
”bölder” uppstå. Sjukdomen är
obotlig. Tack vare mycket sträng
kontroll av alla importerade
hästar, har vårt land kunnat hållas
fritt från sjukdomen från slutet
av 1880-talet till 1943, då två fall
påvisades i Tornedalen. Enstaka
till riket införda hästar ha vid den
veterinära importbesiktningen
visats angripna av sjukdomen men
ha omedelbart nedslaktats (se
vidare Epizootilag). Hfld.
Rotskott benämnes från rötter och i
dagligt tal även från underjordiska
stamdelar uppväxande skott.
Rotskott äro vanliga hos bl. a. asp,
poppel, hallon, körsbärs- och
plommonträd och kunna genom mass-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
