Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Råg - Rågagnar - Rågblomma - Rågbroddflugan - Rågfodermjöl - Rågkli - Råghalm - Råglosta - Rågvallmo - Rågvete - Rågång - Rågört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rågagnar — Rågört
1493
bör vara betat. Utsädesmängden
per hektar kan variera mellan 100
och 200 kg, varvid emellertid 150—
180 kg kan anses som en lämplig
mängd under medelgoda
förhållanden.
Alltför kraftig rågbrodd under
hösten kan uttunnas genom
en lättharvning.
Snömögels-överdrag på rågfältet under
våren bör avlägsnas genom
räfsning.
Vältning under våren bör ske men
ej broddharvning, såvida inte
beståndet är i behov av uttunning.
Övergödsling med salpeter kan ske
i maj, och riklig ogräsförekomst
kan bekämpas genom sprutning
med kemikalier eller genom
be-stoftning med kalkkväve. I
allmänhet mognar rågen i slutet av
juli eller början av augusti. Om
skörden sker med skördetröska bör
rågen få stå till
fullmognadsstadiet, om självbindare användes
bör den skäras i tidigt
fullmognadsstadium. Vid skörd med
självbindare bör rågen krakas, för att
groningsskador skola undvikas.
Midsommarrågen sås vid
midsommar tillsammans med ärter eller
vicker, och blandningen skördas
under hösten till grönfoder. Rågen
får sedan övervintra och skördas
mogen efterföljande år. Vårråg
sås tidigt. Utsädesmängden bör
vara 180 kg/ha. — Avkastningen av
rågen uppgick under åren 1936—
1940 till 18,2 dt/ha för riket i dess
helhet. Detta är emellertid en
alltför låg skörd för en god rågodling,
som bör lämna 25—30 dt/ha
kärna. Halmskörden är ungefär 2
gånger kärnskörden. Normalvikten
för råg är 74 kg/hl; den kan
variera mellan 65 och 79 kg/hl.
Kärnan är långsträckt, blågrön eller
blågrå, gul eller rödaktigt brun.
Den innehåller i medeltal 12 %
råprotein, 2 % råfett, 69 %
kvävefria extraktivämnen, 2 % växttråd
samt 2 % aska. Rågen kan
angripas av följande sjukdomar;
snömögel, fusarioser, trådklubba,
mjöldryga, brunrost och stråsot.
Rotmask, sädesbroddfly och
råg-broddfluga kunna åstadkomma
skadegörelse på rågen. Ew. Å.
Rågagnar, se Agnar.
Rågblomma, se Nagelört.
Rågbroddflugan, en omkring 7 mm
lång gulgrå fluga, vars larver
tidigt på våren angripa
höstsädes-brodden och skada denna på
liknande sätt som fritflugorna. Inga
effektiva bekämpningsmedel äro
kända. O. A.
Rågfodermjöl, se Kvarnavfall.
Rågkli, se Kvarnavfall.
Råghalm, se Halm.
Råglosta (Bromus secalinus) är ett
tvåårigt, ofta tuvat, meterhögt
ogräs med kala, breda blad, kring
strået rörformigt sammanvuxna
bladslidor och långskaftade,
plattade småax i yviga vippor. Råglostan
följer i sin utveckling höstsäden
och mognar ungefär samtidigt med
denna, varför fröet, som med
vidsittande blomfjäll är ungefär av
ett rågkorns storlek, lätt kommer
med i den tröskade säden. En
större halt av losta i mälden gör mjölet
grått och bittert i smaken. Förr ett
vanligt och besvärligt ogräs i
höstsäd, särskilt råg — ofta tog den så
överhand, att man trodde rågen
förvandlats till losta — är den
numera som följd av nutidens bättre
metoder för rensning av utsädet
tämligen ovanlig. D. L.
Rågvallmo, se Vallmo.
Rågvete, se Artkorsning.
Rågång, se Ägogräns.
Rågört är ett annat namn på
nagelört (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
