Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Råhumus - Råmjölk - Råmärke - Råolja - Råoljemotor - Råprotein - Rås - Råttmos - Råttor - Rädisa - Räfsa - Räkenskapsår - Ränta - Ränteanspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1494
Råhumus — Ränteanspråk
Råhumus är ett filtartat, multnande,
surt humustäcke eller torvlager,
som är utmärkande för jordmånen
podsol (se Jordmån och Humus).
P. E.
Råmjölk kallas den mjölk som en ko
normalt lämnar närmast efter
kalvningen. Råmjölken skiljer sig i
sin sammansättning avsevärt från
vanlig helmjölk. Särskilt är den
rik på äggvita och mineralämnen.
Råmjölken gör att tarmbecket
hastigt avlägsnas ur kalvens
foder-smältningskanal. Den tyckes verka
välgörande även på andra sätt. En
kalv bör därför alltid de 3—4
första dagarna få av sin moders
mjölk. Om modern mjölkar ”mjölk
i mjölk” och ej lämnar någon
råmjölk bör man om möjligt ge
kalven råmjölk från någon annan ko.
Rbg.
Råmärke, se Ägogräns.
Råolja, se Bergolja,
Råoljemotor, se
Förbränningsmotorer.
Råprotein i ett fodermedel beräknas
genom att dess kvävehalt
bestämmes genom s. k. Kjeldahls analys
och sedan multipliceras med
faktorn 6,25. S. N-t.
Rås är i vissa trakter benämningen
på å mossar förekommande
rännilar (se Mosse). I södra Sverige
(Skåne) liktydigt med rad, t. ex.
potatisrås. A. B.
Råttmos, benämning på fosformos
för tillredning av giftbeten för
utrotning av råttor och möss.
Råttor, små och medelstora gnagare,
vilka skiljas från sorkarna genom
tändernas byggnad, sitt spetsigt
utdragna huvud, relativt stora
ytter-öron och sin täta, tilltryckta päls.
Vår största art, den allmänna
bruna råttan, är ett besvärligt
skadedjur inomhus, där den angriper
förråd av spannmål, rotfrukter
m. m. Husmusen är också
företrä
desvis bunden till människans
byggnader men träffas även ute
på fälten, där den kan göra skada
på säden i skylarna samt på
rotfrukter. Allmän utomhus är även
skogsmusen, vilken stundom kan
göra skada på förråd av olika slag.
— Råttorna ha icke endast
betydelse som skadedjur utan även som
spridare av sjukdomar och
inom-husparasiter. På grund av djurens
oerhörda förökningsförmåga bli
be-kämpningsåtgärderna sällan fullt
effektiva utan måste inskränkas
till att hålla djurens antal inom
rimliga gränser. För bekämpningen
använder man giftbeten, vilka
beredas av olika gifter, såsom
kisel-fluorid (”Kisoflor”), fosfor,
ba-riumkarbonat och sjölöksextrakt,
vilka blandas in i för råttorna
begärliga ämnen, såsom kli, bröd,
potatis, köttrester etc.
Verksamma äro även vissa
bakteriepreparat (”Ratin”), vilka förorsaka en
för råttorna smittosam sjukdom.
Metoden med giftbeten bör
kompletteras med fångst medelst
råttfällor, varav finnas slag- och
lådfällor av olika konstruktioner.
Viktigare än dessa direkta
bekämp-ningsmetoder äro emellertid
bygg-nadstekniska åtgärder, som avse
att göra magasins- och
förrådslo-kaler ”råttsäkra”. Vidare bör
tillses, att avfall och sopor förvaras
så, att de ej bli åtkomliga för
djuren. B. T.
Rädisa, se Köksväxtodling.
Räfsa, se Hästräfsa.
Räkenskapsår, se Bokföring.
Ränta, se Bankräkning,
Jordbrukskredit och Ränteanspråk.
Ränteanspråk. Vid beräkningar över
jordbrukets produktionskostnader
får man icke underlåta att taga
hänsyn till att även förfogandet
över kapitalet kräver kostnader.
Man måste med andra ord räkna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
