Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ränteanspråk - Rättare - Rättika - Rätvingar - Rävsvans - Röda vinbär - Rödbeta - Rödbrokig låglandsboskap - Rödbräckt järn - Röddå - Rödfärg - Rödgods - Rödjordar - Rödklint - Rödklocka - Rödklöver - Rödknäa - Rödkullig boskap - Rödkål - Rödmyra - Rödplister - Rödsjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rättare — Rödsjuka
1495
med vissa ränteanspråk både på
lånat och eget kapital. På
fastighetskapitalet som bjuder god
säkerhet för lån kan man räkna med
lägre ränteanspråk, t. ex. 3,5—4 %
medan man för det osäkrare
driftskapitalet får räkna med en något
högre räntefot, t. ex. 4,0—4,5 %.
Rbg.
Rättare, se Förvaltningspersonal.
Rättika, se Köksväxtodling.
Rätvingar, insekter med från sidorna
hoptryckt kropp, bitande mundelar
och två par väl utvecklade vingar,
av vilka de främre äro långa
smala täckvingar, de bakre stora
breda flygvingar. Bakbenen äro
långa och mycket kraftiga
hoppben. Gruppen omfattar ett 40-tal
svenska arter. Hit höra de på
torra, solstekta ängsmarker ytterst
vanliga, växtätande gräshopporna,
vilkas hanar åstadkomma
gnisslande ljud genom att gnida lårens
skrovliga insidor mot
täckvingarnas ribbor, samt de oftast
grönaktiga vårtbitarna, vilka vanligen
hålla till bland örter och lägre
buskar, och vilkas hanar frambringa
ljud genom att gnida
täckvingarnas kanter mot varandra. En del
vårtbitare är växtätare, andra äro
rovdjur. Till rätvingarna hör även
den i södra Sverige förekommande
mörkbruna mullvadssyrsan, som
blir omkring 5 cm lång och har
spadlikt utvidgade, brett
fliktanda-de framben. Den gräver gångar i
jorden och lever av maskar och
larver, men gör även skada genom
att avbita rötter. O. A.
Mullvadssyrsa
Rävsvans, se Blomsterodling,
Sommarblommor.
Röda vinbär, se Bärbuskar.
Rödbeta, se Köksväxtodling.
Rödbrokig låglandsboskap, se
Nöt-kreatursraser.
Rödbräckt järn, s. k. rödbräcka
beror på svavelhalt hos järnet och
yttrar sig däri, att järnet inom ett
visst temperaturintervall, ca 800°
—900° C, är skört vid smidning och
valsning. Sådant material måste
därför bearbetas vid temperaturer,
som ligga över eller under detta
temperaturområde. H. G.
Röddå, se Då.
Rödfärg, se Målararbeten.
Rödgods, är en legering av koppar,
zink och tenn.
Rödjordar kallas vissa jordar, som
äro rika på järnhydrat och andra
järnkolloider och därför ha stor
benägenhet att ”fastlägga”
fosforsyra. Jämför Jordmån och
Utbytesförmåga. P. E.
Rödklint, se Klint.
Rödklocka, se Blomsterodling,
Perenna blomsterväxter.
Rödklöver, se Klöver.
Rödknäa, se Pilört.
Rödkullig boskap, se
Nötkreatursra-ser.
Rödkål, se Köksväxtodling.
Rödmyra, se Myror.
Rödplister, se Plister.
Rödsjuka är en av svinets vanligaste
infektionssjukdomar. Den orsakas
av rödsjukebacillen, vilken under
längre tid kan leva i svinens
tarmkanal. Blir djurens motståndskraft
nedsatt ökas bakteriernas livskraft,
och sjukdomen sprider sig hastigt
inom besättningen. Rödsjukan kan
förebyggas genom ympning av
grisar i 3—4-månadsåldern. Vid
utbrott av sjukdomen kan en
omedelbart insatt serumbehandling hejda
dess vidare utbredning. —
Rödsjuka kan uppträda i tre olika former:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
