Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sockel - Socker - Sockerarter - Sockerbeta - Sockerbetsblast - Sockerfabrikation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sockel — Sockerfabrikation
1597
Sockeln bygges vanligen av samma
material som grundmuren i övrigt
(se Grundläggning). I djurstallar
liksom i boningshus med källare
måste sockeln förses med
värmeisolering (se Isolering). — Sockel
benämnes även den profilerade
bräda som uppsättes för att täcka
skarven mellan golv och vägg i
bostadsrum. Rbg.
Socker, se Kolhydrater.
Sockerarter, se Kolhydrater.
Sockerbeta, se Beta och Rotfrukter.
Sockerbetsblast är ett värdefullt
foder (se Grönfodret i utfodringen).
Blastskördens storlek kan normalt
uppskattas till 3 foderenheter per
100 kg skördade betor.
Sockerfabrikation, en fabriksmässig
framställning av rörsocker ur
sockerrör eller sockerbetor. Den
fa-briksmässiga framställningen av
andra sockerarter, t. ex.
druvsocker, mjölksocker, maltsocker,
spelar en väsentligt mindre roll och
innefattas i regel ej under
beteckningen sockerfabrikation. — Intill
mitten av 1700-talet skedde
sockerfabrikationen enbart ur sockerrör.
Sockerfabrikation ur detta
material har urgamla anor och torde
först ha tillämpats i Indien men
spriddes med islam och korstågen
över stora delar av den då kända
världens varmare klimatområden,
samt efter Amerikas upptäckt även
till denna värlsdel. Vid
sockerfabrikation ur sockerrör pressas
saften ur de höga
sockerrörsstäng-larna medelst järnvalsar.
Koncentration och raffinering ske i
huvudsak på samma sätt som vid
sockerfabrikation ur betor (se
nedan), dock är sockerfabrikation ur
sockerrör så till vida enklare, som
saften från sockerröret ej
innehåller störande och illasmakande
ämnen i lika hög grad som
socker-betssaften. — Upptäckten att
vit
betan innehåller rörsocker gjordes
av den tyske kemisten Marggraf
år 1747, som även grundade den
första fabriken för tillverkning av
rörsocker ur vitbetor. Först i
senare hälften av 1800-talet, sedan
mera sockerrika betsorter
framkommit som följd av förädling,
kom en större utveckling av
sockerfabrikation ur betor till stånd,
åtföljd av vidgad odling av
sockerbetor. — Sockerfabrikation ur
sockerbetor består av urlakning,
rening av råsaften, industning
och raffinering. Urlakningen kan
ske enligt olika metoder,
diffu-sionsmetoden och Steffens
förväll-ningsmetod. Reningen av råsaften
tillgår så, att den först
uppvärmes till ca 85° varvid saften
befrias från koagulerande
äggviteämnen. Kalk tillsättes, vilken
utfäller oxalsyra, fosforsyra m. fl.
ämnen såsom kalksalter. Den del av
kalken som kvarstannar i saften
utfälles med kolsyra. Den
frånfilt-rerade tunnsaften indunstas i
va-cuumpannor, renas i regel med
svavelsyrlighet och inkokas så,
varvid råsockret utkristalliseras och
skiljes från kvarvarande lösning,
moderluten, genom centrifugering.
Moderluten förarbetas ytterligare
på socker, varefter den
kvarvarande lösningen, som fortfarande
hålles ca 50 % socker, ej vidare kan
ekonomiskt användas för
sockerutvinning. Denna lösning kallas
melass och användes dels som foder,
dels för framställning av jäst och
sprit. — Det erhållna råsockret är
gulfärgat och har ej ren smak,
varför det renas och raffineras genom
tvättning och omkristallisation.
Slutligen erhålles raffinerat socker
såsom i det närmaste kemiskt rent
rörsocker, innehållande i regel
mindre än 0,1 % andra
beståndsdelar än rörsocker. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
