Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sterilisering av mjölk - Sterilitet - Sterisol - Steroider - Stickelbär - Stickelhår - Stickelhårig - Stickflugan - Stickling - Stickmyggan - Stifttröskverk - Stig - Stiltonost - Stinkflyn - Stinkpadda - Stinksot - Stipler - Stirpan - Stjälkbakterios
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sterilitet — St jälkbakterios
1643
de s. k. höbakteriernas grupp (se
Höbakterier). På så sätt
steriliserad mjölk blir emellertid så
förändrad till utseende (brungul
färg), lukt, smak och biologiska
egenskaper, att den praktiskt
taget knappast lämpar sig till
förtäring. — S. k. kaffegrädde med
ca 12 % fetthalt steriliseras i
glasflaskor eller i metalltuber under 20
minuter till 115° i autoklav.
C. B-l.
Sterilitet, se Ofruktsamhet.
Sterisol är ett mycket använt, starkt
bakteriedödande desinfektions- och
sårmedel, innehållande kloramin.
Hfld.
Steroider, se Lipoider.
Stickelbär, detsamma som krusbär,
se Bärbuskar.
Stickelhår, se Hår.
Stickelhårig, se Färg och tecken.
Stickflugan, se Egentliga flugor.
Stickling, se Förökning.
Stickmyggan, se Tvåvingar.
Stifttröskverk, se Tröskverk.
Stig, rymdmått för träkol. Se tabell
i slutet av sista bandet.
Stiltonost, se Ostsorter.
Stinkflyn, bärfisar, skinnbaggar av
växlande form och storlek,
vanligen dock med tillplattad kropp. De
ha 2 par väl utvecklade vingar, av
vilka framvingarna i inre delen äro
styva, ofta hårda, i yttre delen
däremot liksom bakvingarna tunna,
hinnartade. Åtskilliga arter leva i
vatten, såsom ryg g simmarna, vilka
ha en från sidorna något hoptryckt
kropp med taklikt välvd rygg, och
vilka vända buken uppåt, då de
simma, samt de smala, långbenta
s. k. skräddarna, vilka med snabba,
ryckvisa rörelser förflytta sig på
vattenytan. De äro liksom
ryggsimmarna rovdjur. Av de på land
levande arterna må nämnas
raps-sugaren, trädgårdsstinkflyet,
ängs-stinkflyn samt den vanliga
vägglusen (se dessa ord). O. A.
Stinkpadda, se Kräl- och groddjur.
Stinksot, svampsjukdom på vete (se
Sotsvampar). I stället för vetekorn
bildas i axen rundade, av en tunn
hinna sammanhållna massor av
svarta, som sillake luktande
sporer. Vid skörd och tröskning
krossas sotkornen och de friska
kärnorna bli inpudrade med sporer. I
Stinksot på vete.
jorden gro dessa och bilda ett
mycel, som intränger i unga
groddplantor. Angreppet blir synligt
först sedan plantan gått i ax, då
en blågrön färgton och något
utspärrade axfjäll förråda svampens
närvaro. Sjukdomen bekämpas
genom betning (se Avsvampning).
Th. Lfs.
Stipier kallas bladlika bihang nertill
på bladskaftet (se Blad).
Stirpan, schweiziskt preparat,
innehållande nitrokresol och använt
som besprutningsmedel mot ogräs,
(se Ogräsbekämpning). Å. A.
Stjälkbakterios, av en bakterie
förorsakad sjukdom hos
potatisplantan. Stjälkens nedersta del
svart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
