Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stråknäckare - Strålbenshälta - Stråle - Strålröta - Strålsvampar - Strålsvampsjuka - Stråskiljare - Stråsot - Stråsäd - Stråsädesodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strålbenshälta — Stråsädesodling
1649
och brådmogna. Om bekämpning
se Rotdödare. Th. Lfs.
Strålbenshälta, se Hovsjukdomar.
Stråle, se Hov.
Strålröta, se Hovsjukdomar.
Strålsvampar, se Bakterier.
Strålsvampsjuka, se Aktinomykos
och Trätunga.
Stråröta. Användes stundom som
benämning på angrepp av rotdödare
och stråknäckare (se dessa ord).
Stråskiljare finnes monterad i
ytter-änden på skärapparaten hos
skördemaskiner. Dess uppgift är att
infånga de strån, som maskinen
skall avskära, och skilja dessa från
dem, som tills vidare skola stå
kvar. Detta måste ske före
avskärningen, varför stråskiljaren måste
ha en viss höjd, varav även följer
Torpedstråskiljare
en viss längd framåt. —
Modernare stråskiljare isynnerhet på
självbindare äro utförda av plåt, s. k.
torpedstråskiljare. — Försök ha
gjorts med roterande stråskiljare,
som visat sig värdefulla i svår
liggsäd, men som dock ställa sig
ganska dyrbara. L. G-é.
Stråsot, art av sotsvampar (se d. o.)
som angriper råg. Den bildar i strå,
blad och ax strimformiga, blygrå
upphöjningar, som brista upp och
blotta ett svart sporpulver.
Plantorna bli knäformigt krökta och i
övrigt missbildade med oftast
sterila ax. Vid tröskningen inpudras
rågkornen med sporer. Plantorna
angripas vid groningen, men
symtom framträda först efter
strå
skjutningen. Sjukdomen bekämpas
genom betning (se Avsvampning).
Th. Lfs.
Stråsäd, se Spannmål och
Stråsädesodling.
Stråsädesodling. Stråsäd upptogs
mycket tidigt till odling, och i det
primitiva jordbruket intog
stråsädesodlingen en dominerande plats.
Då sädesbruk tillämpades, odlades
stråsäd år efter år på samma
skifte. Senare kom stråsädesodlingen
att omväxla med vallodling, vilket
var den brukliga användningen
under koppelbrukens tid. Först sedan
växelbruk införts, kom stråsäden
att omväxla med rotfrukter,
potatis, oljeväxter och vallväxter.
Därigenom har stråsädesodlingens
omfattning minskat, och för tillfället
upptager den omkring 40 % av
åkerarealen i Sverige. Den
förekommer i större utsträckning på
slätterna i södra och mellersta
Sverige än i skogstrakterna i norra
Sverige. Utanför Sveriges gränser
påträffas starkt specialiserad
stråsädesodling inom områden med
utpräglat kontinentalt klimat, t. ex.
på de stora slätterna i Nord- och
Sydamerika samt i Sovjetunionen.
De vanliga stråsädesslagen i vårt
eget land äro vete, råg, korn och
havre. Veteodlingen är
huvudsakligen koncentrerad till slätterna i
södra och mellersta Sverige, och
rågodlingen till de lättare jordarna
och till områdena med hårdare
vinterklimat. Havre förekommer över
hela landet och odlas på ett flertal
jordtyper. Korn odlas likaledes
över större delen av landet, men
i södra och mellersta Sverige är
det mestadels tvåradskorn och i
norra Sverige sexradskorn. För
världens hushållning är stråsäden
betydelsefull. Vetet intager här
främsta rummet och följes i
ordning av ris, majs, havre, råg och
korn. Ew. Å.
104 — Nya Lantmannans bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
