Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sträcksten - Strängläggare - Strängmyr - Strängnäs lantmannaskola - Strätta - Strömedel - Strömmingsmjöl - Strömsholms hingstdepå - Strömsörs lanthushållsskola - Ströängar - Stubbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1650
Sträcksten — Stubbe
Sträcksten kallas en (tegel-) sten
som i ett murförband ligger
vinkelrätt mot murens längdriktning.
Löpstenar ligga i murens riktning
(se Murningsarbeten).
Strängläggare, se Slåttermaskiner.
Strängmyr, se Myr.
Strängnäs lantmannaskola, se
Södermanlands läns lantmannaskola.
Strätta (Angelica silvestris) av de
flockblomstriga växternas familj
(Umbelliferæ) är en storvuxen,
oftast flerårig ört med trind, grunt
fårad stjälk, i omkrets trekantiga,
upprepat parbladigt delade blad
med stora, uppblåsta slidor och
rödlätta, senare vita blommor.
Strättan är en av våra vanligaste
flockblomstriga växter och
förekommer över hela landet på
fuktiga ängar och liknande lokaler,
helst i skogstrakter. Den hade förr
användning i medicinen och
brukades även som färg- och
grönsaks-växt och för fördrivning av ohyra
men torde numera sakna praktisk
betydelse. D. L.
Strömedel. De vanligaste strömedlen
äro halm och torvströ, mest det
förstnämnda. Under år med ringa
halmtillgång förekommer även
tillfälligt ljung, granris och
ormbunkar, etc. — Torvströ har omkring 3
gånger större uppsugningsförmåga
än halm och användes främst där
man avser att tillvarataga urinen
tillsamman med den fasta gödseln.
Då torvströ som regel måste
inköpas och halm ofta finns i överflöd
blir halm som regel det vanligaste
strömedlen. Av halm beräknas för
svin, nötkreatur och häst 2—3 och
för får 0,2—0,3 kg per dag och
djur. K1K.
Strömmingsmjöl är ett fodermedel
som genom torkning framställes av
överskottsströmming. Det blandas
ofta upp med hömjöl och kallas då
strömmingshömjöl.
Strömsholms hingstdepå, se Hästavel.
Strömsörs lanthushållsskola, Håknäs.
Strömsörs lanthushållsskola i
Västerbottens län är belägen nära kusten
ungefär 5 mil sydväst om Umeå.
Adress Håknäs. Vid skolan ordnas
årligen med början omkring 1 nov.
en s. k. årskurs (se
Lanthushållsskola). Skolan har trädgård och
bedriver egen höns-, svin- och
nöt-kreatursskötsel.
Ströängar kallas i Norrbottens och
Västerbottens län vissa ängar som
räknas tillhöra enskilda hemman
men som ligga utströdda i
skogsområden och helt omgivas av
annans mark. Enligt lag av år 1921
skall kronan efterhand lösa till sig
de flesta av de inom kronopark
belägna ängarna.
Stubbe är i första hand benämningen
på den del av stammen, som står
kvar efter en avverkning. Stubbe
i betydelsen råvara för stubbved
innefattar dessutom de grövre
veddugliga rötterna. Stubben
innehåller en förvånansvärt stor
kubikmassa. Man har funnit att man vid
stubbrytning erhåller ungefär lika
stor kubikmassa som den skördade
skogen givit i fast massa. Veden
är hos stubbar av lagom ålder
värdefull. Tallen och i viss
utsträckning även granen giva en
utomordentlig råvara till
kolningsin-dustrin. Tyvärr är
brytningskost-naderna så stora att ett mera
allmänt tillvaratagande av
stubbve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
