Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stubbe - Stubbrova - Stubbluckring - Stubbrytning - Stubbröta - Stubbticka - Studentnejlika - Studieresor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stubbrova — Studieresor
1651
den endast är tänkbar under
sådana tider då efterfrågan på tjära,
kol och brännved är särskilt stor.
O. E.
Stubbrova, se Rova.
Stubbluckring. Efter skördens
inbärgning förordas bearbetning av
stubbåkern främst för att förstöra
ogräs och skadeinsekter eller för
att luckra jorden så att
jordbakteriernas trivsel förbättras.
Bearbetningen får rätta sig efter det
syfte man vill nå med densamma.
—: Gäller det att förstöra
rotspridande ogräs bör sådant redskap
användas som avskär rötterna,
såsom skumplog, tallriksplog eller
kultivator försedd med skärbillar.
Den sistnämnda får alltmer ökad
användning. Avses åter att luckra
jorden så att spillsäd och fröogräs
spira, kan vanlig fjäderharv,
kultivator eller tallriksharv förordas.
Som regel gäller vid all
bearbetning av stubbåkern att den
skall utföras omedelbart efter
att säden bärgats, ty ju längre
tid som förflyter mellan
bearbetningen och höstplöjningen
desto bättre effekt kan väntas.
Styva lerjordar kan vid riklig
nederbörd slamma samman efter
bearbetningen. Härigenom försvåras
höstplöjningen. Se även
Ogräsbekämpning. KIK.
Stubbrytning företages någon gång
för hand med spett och stänger.
I regel använder man sig dock, då
det är fråga om större brytningar,
av någon av de i handeln
förekommande stubbrytarna eller av
sprängning. För sistnämnda
ändamål saluföres lämpliga
sprängämnen. Stubbrytning förekom
tidigare, då största delen av landets
behov av trätjära fylldes genom
bränning i tjärdalar, allmänt i våra
skogstrakter framförallt i
Norr
land. Man bröt då uteslutande 10—
20-åriga tallstubbar, dels för att
dessa innehöll en procentuellt sett
stor harts- och kådmängd och
alltså gav mycket tjära och dels
därför att de äldre stubbarna voro
lättbrutna. — Under de två
världskrigen har efterfrågan på såväl
tjära som ved åstadkommit
tillfälliga ökningar i brytningen. Man
har då även utnyttjat färskare
stubbar samt — för ved —
stubbar av andra trädslag än tall. O. E.
Stubbröta kallas ofta rötskador i
stubbar och i ett träds nedre del.
De kunna vara förorsakade av ett
flertal svampar och förete ingen
enhetlig form (se Rotröta,
Rot-ticka och Stubbticka). O.E.
Stubbticka växer allmänt på stubbar
och döda träd — framförallt
barrträd — men förekommer även
tämligen allmänt på levande träd. Den
angriper härvid alltid i sårskador
av något slag och är mest känd
som skadegörare på gran. Man har
ansett den som en av de främsta
orsakerna till vindfällena i de
norrländska skogarna. Nyare rön tyda
dock på att stubbtickan här
närmast är en sekundär företeelse
och att den som skadesvamp
spelar en relativt obetydlig roll.
Fruktkroppen är som fullt
utvecklad mycket typisk, på översidan
mörkgrå, knölig med koncentriska
fåror och en skarpt gulröd till
brunröd yttre kant. Den är i
allmänhet platt och konsolliknande,
men kan även ha en hovliknande
form och når avsevärda
dimensioner. 2 å 3 dm i bredd är rätt
vanligt. O. E.
Studentnejlika, se Blomsterodling,
Perenna blomsterväxter.
Studieresor för män och kvinnor som
arbeta inom det mindre
jordbruket anordnas av
hushållningssällskapen. I regel erhålles statsbidrag
till hela resekostnaden. Under
re
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
