Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stängselskyldighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stängselskyldighet
1657
från att deltaga i en betesreglering
som längre fram kan komma att
genomföras. — Betesregleringen
sker så att betningen begränsas till
vissa inhägnade områden. Varje
delägare i skogs- eller utmarker
äger rätt att påkalla
betesreglering. En sådan kan ordnas genom
frivillig överenskommelse — s. k.
förening. Denna skall göras
skriftligen. Genom att tagas in i
domboken blir den gällande även för en
ny ägare till fastighet som deltagit
i betesregleringen. Kan man inte
komma överens frivilligt skall
frågan prövas vid syneförrättning.
Denna utföres av lämplig person
som länsstyrelsen förordnar. Den
som är missnöjd med förrättningen
kan klandra densamma inför
domstol. Sker intet klander får
förrättningen kraft av laga dom. —
Liksom fråga om betesreglering kan
även fråga om stängselskyldighet
avgöras genom förening eller
genom särskild syneförrättning. Om
genom föreningen
överenskom-mits: 1) att stängsel ej skall
hållas mellan vissa ägor, 2) att det
skall vara av annat slag än det
för orten vanliga, t. ex. tätare, eller
3) att det skall sättas på annat
ställe än i eller invid ägogränsen,
gäller föreningen dock blott i 10
år från dess intagande i
domboken. En fråga som blivit avgjord
på ettdera av dessa sätt kan på
grund av ändrade förhållanden
behöva jämkas. En jämkning kan
åstadkommas genom ny förening
eller genom ny syneförrättning. —
Om flera än två fastigheter äro
skyldiga att gemensamt hålla
stängsel eller utföra arbete för att
inhägna eller ordna betesmark
talar man om s. k. stängsel- eller
be-tessamfällighet. En sådan
samfäl-lighet skall ha en särskild styrelse
och möjligen också en syssloman
som förvaltar samfällighetens
an
gelägenheter samt sammanträde
som beslutar om dessa. — Om
främmande kreatur komma in på
ägorna och göra skada säger
lagens grundläggande regel att den
som har vårdnadsplikt för djuren
också skall ersätta skadan. Har
han avsiktligt eller genom
vårdslöshet låtit sina djur komma in och
göra skada på främmande mark är
han inte blott skyldig att ersätta
skadan utan ställes även till
straff-rättsligt ansvar. Om någon som är
stängselskyldig försummar att
under stadgad tid hålla sina stängsel
i ordning får han själv stå för den
skada som kan uppstå på de egna
ägorna, såvida han av djurägaren
tillsagts att laga stängslet. Lider
någon granne skador får han
ersätta även dem. — Om någon på
sina ägor finner främmande djur
har han rätt att taga in djuret.
Han är dock skyldig att genast
underrätta ägaren eller kungöra
saken i kyrkan för den händelse
ägaren skulle vara okänd. Även bör
han genast låta syna och värdera
skadan genom två ojäviga män. I
väntan på att djuret avhämtas får
det användas. Djuret behöver ej
utlämnas till ägaren förrän denne
ersatt eller lämnat pant eller
borgen för den skada djuret gjort
samt kostnaderna för kungörelse,
underhåll och vård enligt två
ojäviga mäns uppskattning. Från
detta belopp skall dock dragas
värde av den nytta intagaren haft av
djuret. Utlöses ej djuret inom 14
dagar får det säljas på offentlig
auktion och intagaren får ur
köpeskillingen uttaga sin lösen. Om
ägaren ej blivit känd inom 14
dagar skall saken anmälas för
polismyndigheterna. Härefter får djuret
även i detta fall säljas på
offentlig auktion och lösen uttagas ur
köpeskillingen. Skulle ägaren vara
okänd ännu efter ett år skall hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
