Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stängselskyldighet - Stäpplilja - Stärkelse - Stärkelseproducenters Förening, Sveriges - Stärkelsevärde - Stödjerot - Stödjevävnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1658
Stäpplilja — Stödjevävnad
djurets värde tillfalla intagaren. —
Innan man släpper ut sina
betesdjur, kan man själv laga grannens
stängsel på hans bekostnad, om
han efter tillsägelse underlåtit
detta. Eventuellt kan syn hållas
med föreläggande för honom att
bota bristen inom viss tid, minst
fem dagar. Rbg.
Stäpplilja, se Blomsterodling,
Perenna blomsterväxter.
Stärkelse. Beträffande stärkelsens
kemi se Kolhydrater. I vårt land
menas i regel med stärkelse
potatisstärkelse (potatismjöl)
utvunnen genom rivning av potatis,
slamning och tvättning. Stärkelse
upplagras som reservnäring i ett
stort antal växter, särskilt i
frukter, frön och stamdelar. Då så
erfordras för växtens näring,
försockras åter en del av stärkelsen
och förbrukas av växtcellen. — I
kallt vatten löser sig stärkelse
endast i mycket ringa grad, i värme
förklistras stärkelsen, dvs. kornen
svälla och spränga ytterhinnorna,
varefter stärkelsen löser sig
kol-loidalt till stärkelseklister.
Klister-bildningsförmågan återföres ofta
till en fosforhaltig komponent i
stärkelsen, amylopektinet, ett
förhållande som likväl ej kan anses
fullt bevisat. Stärkelsen består av
två fraktioner, nyssnämnda
amy-lopektin och amylos. — Stärkelse
från olika växter besitter olika
kornstorlek, vilket kan ge
hållpunkter för dess identifiering.
Risstärkelse, som vanligen utgör
huvudbeståndsdelen i kosmetiskt
puder, har en särskilt liten
medel-kornsstorlek. Säkrare kan man
identifiera olika stärkelseslag
genom studium i polariserat ljus i
mikroskop. —
Huvudanvändningsområdet för stärkelse är som
näringsmedel, vid framställning av
klister, som appretur samt som
ut
gångsmaterial för framställning av
glykos. F.
Stärkelseproducenters Förening,
Sveriges, bildades år 1921 och har till
uppgift att bereda tryggad och
ekonomiskt lönande avsättning för
medlemmarnas tillverkning samt
för deras räkning inköpa råvaror
och erforderliga förnödenheter. Till
föreningen äro anslutna 137
fabriker. Av dessa äro ett 100-tal
an-delsföretag, potatismjölsföreningar,
och resten privat- eller bolagsägda.
Rbg.
Stärkelsevärde. Särskilt i Tyskland
användes en enhet kallad ”kg
stärkelsevärde” vid angivandet av ett
fodermedels näringsvärde. I viss
mån kan denna enhet sägas vara
en motsvarighet till vår foderenhet.
Stödjerot, se Luftrot.
Stödjevävnad kallas hos växterna en
vävnad av tjockväggiga celler, som
har till uppgift att ge
växtkroppen nödig stadga och hållfasthet.
De flesta stödjevävnader bestå av
långsträckta, med sina spetsiga
ändar i varandra fast inkilade celler;
dessas väggar äro i det närmaste
jämntjocka, bestå av cellulosa och
äro dessutom ofta mer eller mindre
förvedade. Cellrummet är litet och
protoplasma saknas, cellerna äro
alltså döda. Celler av denna typ
förekomma dels i veden och kallas
då vedfibrer, dels i de inre delarna
av stammens bark, där de
benämnas bastfibrer. De senare ha
mycket hög hållfasthet, i vissa fall lika
hög som stål, och äro dessutom
synnerligen elastiska. Hos vissa
växter äro bastfibrerna särskilt
långa — hos lin 20—40 mm, hos
ramieväxten upp till 220 mm —
och utnyttjas då som
spånadsäm-nen (lin, hampa, jute m. fl.).
Ved-och bastfibrerna ge växten
framför allt böj- och dragfasthet. I
växtdelar, som i första hand äro
tryckfasta, exempelvis skalen hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
