Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svalöfs lantmannaskola - Svampar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svalöfs lantmannaskola — Svampar
1667
Svalöfs lantmannaskola i Malmöhus
län är belägen intill Svalöfs
järnvägsstation vid Västkustbanan, 3,5
mil norr om Malmö och 2 mil öster
om Landskrona. Adress, Svalöf.
Kurser. Skolan börjar den 1 nov.
med längre kurs om 10 månader
samt vinterkurs om 5 månader (se
Lantmannaskola). Vinterkursen
ef-terföljes av en 4^2 månads
fortsättningskurs i bokföring och
ekonomi (april—aug.).
Fortsättningskursen avser att utbilda bokförare
samt driftsledare som önska mer
ingående kunskap i bokföring,
ekonomi och beskattningsfrågor.
In-trädesfordran är att ha genomgått
lantmanna- eller lantbruksskola
med minst betyget Med beröm
godkänd i jordbruksekonomi,
bokföring, husdjurslära och
jordbruks-lära. Vid skolan ordnas också
under april—maj
kontrollassistent-kurs (se d. o.). — Skoljordbruket
omfattar 95 ha åker samt 5 ha
ängs- och betesmark. Jordbruket
är starkt mekaniserat.
Växtodlingen bedrives intensivt med ganska
stora arealer sockerbetor och
olje-växter samt utsädesodling av
spannmål. Nötkreaturen äro av
låglandsras. Malmöhus läns
fjäder-fäavelsförening har
värpkontroll-station förlagd till skoljordbruket.
— I trakten av Svalöf finns många
värdefulla ting att studera för
blivande jordbrukare. Främst böra
nämnas Sveriges utsädesförening
samt Sveriges allm.
utsädesaktie-bolags och Per Bondesson
lant-bruksaktiebolags jordbruk.
Svampar (Fungi) kallas en mycket
oenhetlig växtgrupp bland
kryptogamerna av klorofyllösa till
storlek, form och färg ytterst variabla
saprofyter och parasiter (se dessa
ord) eller symbionter (se Symbios),
i detta fall sporväxter hänvisade
att ta sin näring från multnande
växt- och djurrester eller från
le
vande organismer; och ofta leva
de i symbios med högre växter (se
Mykorrhiza). Man finner därför
lätt vid studier i naturen, att de
ingå som typiska medlemmar av
och faktiskt i regel äro bundna till
alldeles speciella växtsamhällen
eller vissa bestämda värdar
(värdväxter, värddjur). Såsom ytterst
aktiva vid nedbrytnings- och
för-multningsprocesser i naturen
måste man tillmäta dem en
utomordentlig stor betydelse i naturens
hushållning. — Hur mikroskopiskt
små vissa arter än äro, ha de
mången gång påtagliga, inte minst
praktiskt betydelsefulla
verkningar, t. ex. jästsvamparnas roll vid
öl-, vin- och alkoholjäsning och
vid mycket viktiga biokemiska
processer ; vidare mögelsvamparna
som smaksättare vid beredning av
delikatessost och andra arter (se
Grönmögel), som bilda
grundsubstans vid framställning av
läkemedel, såsom penicillin o. a. I
motsatt mening belyses svamparnas
stora betydelse genom de
parasitära mikromyceter (småsvampar),
som leva i våra kulturväxter, i
trävirke, spannmål och matvaror
och orsaka skador för många
miljoner kronor årligen (se
Växtsjuk-domar, Blåyta, Hussvamp); andra
ge upphov till i många fall
svår-bekämpade mykoser
(svampsjukdomar) och förgiftningar hos djur
och människor. Å andra sidan finns
det även i vårt land representanter
för andra svampgrupper som
kunna bli jättar; röksvampar på över
15 kg och tickor på det dubbla.
— När man emellertid i dagligt
tal säger ”svampar” menar man
i regel matsvampar, dvs. de
typiska, vanligen på hösten
fruktifie-rande högre svampar, som gå
under namnet hattsvampar. Det allt
mer ökade intresset för våra
matsvampar motiverar därför i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
