Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svinens sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1686
Svinens sjukdomar
koksaltförgiftning ej så sällan på
svin. Förgiftningen ses efter det
svinen förtärt salt eller salthaltig
föda såsom sillake, salt sill osv.
Symptomen äro stark törst,
kräk-ningar, diarré, nervösa rubbningar,
kramper. Döden följer på några
dygn. — Till
bristsjukdomarna får sannolikt hänföras
den i samband med förlossningen
ganska ofta förekommande
för-lossningslamheten, som går med
slöhet, raglande gång, ibland
fullständig medvetslöshet och
upphörd mjölksekretion som symptom.
Behandlingen överlåtes åt
veterinär, som tillför kalk och
hormonpreparat i blodet. I förebyggande
syfte bör allt kraftfoder och
ägg-vitehaltigt foder tagas bort en tid
före grisningen. Då smågrisarna i
samband med suggans sjukdom ej
få di, bruka dessa svälta ihjäl,
även om komjölk bjudes dem.
Suggmjölken innehåller nämligen
ungefär dubbelt så mycket äggvita
och fett som kons mjölk.
Smågrisar som till följd av
moderns sjukdom ej få di måste
ges en lämplig
komjölksbland-ning.
För att ur komjölken fälla ut
äggviteämnet kasein och därmed göra
mjölken lättare smältbar för
grismagarna användes citronsyra
vanligen i form av ”citridotabletter”,
som kunna köpas på alla apotek
för en billig penning. Tillredningen
av citridomjölken sker på så sätt
att till varje kaffekopp av nymjölk
från en helst nykalvad ko med
friskt juver sättes en matsked
grädde. En citridotablett för varje
kaffekopp mjölk löses i litet ljumt
vatten. Citridolösningen blandas
droppvis och under stark vispning
till grädd-mjölkblandningen. Om
citridolösningen tillsättes i större
mängd på en gång, skär ej
mjölken sig finflockigt som den skall
göra utan i stora klumpar, som
sedan bli besvärliga att finfördela.
Citridomjölken är hållbar och kan
för den skull tillredas i större
mängd, t. ex. dagsbehovet åt
gången. Mjölken ges lämpligen i en
mindre stekpanna eller plåtkärl,
som dessförinnan något
uppvärmts. Mjölken bör ges
kropps-varm. Första målen ges ungefär
en matsked per gris, därefter så
mycket, att grisarna i varje mål
få äta sig mätta. Citridomjölken
bör de första dygnen ges varannan
timme, därefter var tredje
timme och efter en vecka 4—5 gånger
på dagen och en gång på natten.
Vintertid böra grisarna därjämte
erhålla litet tillskott av bästa
fiskolja. Den konstgjorda
smågrisuppfödningen är således
förbunden med en hel del besvär, vilket
djurägaren dock gärna brukar
underkasta sig, blott resultatet blir
gott och smågrispriserna äro goda.
Citridomjölk som tillskottsfoder
kan även i fullt normala fall, då
suggan ger tillräckligt di, givas på
tidigt stadium, då grisarna
därigenom växa fortare och kullen blir
jämnare. Upplysas bör att den för
spädbarnsmjölk avsedda
bruksanvisning, som medföljer varje
förpackning citridotabletter, ej lämpar
sig för spädgrismjölk. —
Beträffande svinens vanligaste
bristsjukdom rachitis eller engelska sjukan,
se det sistnämnda ordet. — M a
g-tarmkatarr förekommer
främst hos smågrisar, vars moder
ej stått på rationell utfodring. —
Hj ärtåkommor äro ej
sällsynta hos svin efter genomgången
rödsjuka. Symptomen äro bl. a.
häftig andning, svaghet, blåsvarta
och kalla öron och ben osv. I
des
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
