Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svinskötselns ekonomi - Svinstall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svinstall
1697
med hänsyn till det allmänna
läget på fläskmarknaden. Fläskets
kvalitet bestämmes liksom
slaktförlustens storlek i hög grad
av ärftliga egenskaper hos
svinen, varför avelsdjuren böra
utväljas med omsorg. Även fodrets
beskaffenhet och svinets slaktvikt
påverkar kvaliteten. För
produktion av bacon önska slakterierna
svin med en levande vikt på
ungefär 90 kg. Denna vikt böra svinen
nå vid ungefär 6 månaders ålder.
— Det kan inträffa att avvikelse
från 90 kg-vikten är ekonomiskt
riktig. Äro smågrisarna dyra
finnas förutsättningar för större vinst
om svinen få bli tyngre än 90 kg.
Låga smågrispriser kunna göra
lägre slaktvikt försvarlig. — Det
kanske allra viktigaste villkoret
för gott ekonomiskt resultat är att
foderförbrukningen per kg tillväxt
är låg. Vid svinstamkontrollen
kommer man ned till en
foderförbrukning på i genomsnitt endast
ungefär 3,5 foderenhet per kg
tillväxt hos 90 kg-grisar. Om man i
praktisk drift kan hålla åtgången
vid 4 fe måste resultatet
betraktas som mycket gott.
Med stigande ålder hos
grisarna ökas foderbehovet per kg
tillväxt.
Att höja levande vikten hos en
gris från 20 till 30 kg skulle
sålunda kunna fordra ungefär 36
foderenheter. Höjning från 80 till 90
kg skulle fordra 48 och från 140
till 150 kg 79 foderenheter.
Särskilt om fodret är dyrt i
förhållande till fläsket är det därför
nödvändigt att avbryta gödningen i
tid. Som allmän regel har
uppställts att svingödningen vid god
viktökning hos svinen skulle vara
lönande om fläskpriset per kg
upp
går till 6,5—7 gånger priset per
foderenhet kraftfoder. Vid dålig
viktökning i förhållande till
foderförbrukningen kan fläskpriset
behöva bli än högre för att
gödningen skall betala sig. Rbg.
Svinstall. En av de allra viktigaste
fordringarna på ett svinstall eller
svinhus är god värmeisolering.
Svinen avge nämligen endast litet av
sin kroppsvärme till den omgivande
luften och ha därför ofta svårt att
värma upp sin bostad. Härtill
kommer att svinen i regel avge stora
mängder flytande spillning som vid
sin avdunstning från stallgolvet
verkar avkylande.
Svinstallen äro i stor
utsträckning uppförda på ett sätt som
gör en god värmehushållning
omöjlig.
Detta gör att svinens bostäder
nästan som regel äro fuktiga och
osunda. Byggnaderna förstöras i
förtid av röta och djuren uppnå
ej den trivsel och tillväxt som
är nödvändig för en verkligt
god ekonomi hos svinskötseln. För
att skydda svinstallet mot röta
uppföres det ofta av tegel eller
cementsten. Under inga
omständigheter får man dock härvid bortse
från att dessa material äro mindre
värmeisolerande än det för röta
mera mottagliga träet. Svinstall
med tegel- och cementstensväggar
måste därför i regel förses med
isoleringsskikt i väggarna eller
med anordning för uppvärmning.
Träväggar i svinhus ha den
nackdelen att de lätt bli ett tillhåll för
råttor. — Ofta uppställes den
fordran att svinen skola ha sin bostad
helt avskild från övriga djurslag.
Denna fordran bör tillfredsställas
om den kan förenas med kravet på
uppvärmning. Stora svinbesätt-
107 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
