Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syror - Sådd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådd
1703
intresse äro förhållandena i en
lösning av en syra, som samtidigt
håller ett salt av syran. Sådana
lösningar kallas buffertlösningar,
därför att de bibehålla ungefär
samma surhetsgrad även vid
utspädning och ej ändra sin reaktion
lika starkt som en ren syralösning
vid tillsats av ytterligare syra eller
bas. I naturen, t. ex. i jorden,
föreligga som regel mer eller mindre
starkt buffrade system. Detta är
anledningen till att man ej kan
fastställa en gång för alla den
kalkmängd, som erfordras för att
höja en jords pH-värde ett visst
belopp. F.
Sådd. Utsädet av de allra flesta av
våra kulturväxter utgöres av
kärnor eller frön, som under våren
eller hösten tillföras jorden genom
sådd. Då det är viktigt för
beståndets senare utveckling att starten
blir god, bör sådden ägnas stor
uppmärksamhet. Allra först gäller
då att den såbädd, som tillretts
skall vara god, dvs. bearbetningen
före sådden skall företagas, då
jorden upptorkat tillräckligt utan
att vårmusten förlorats. Men även
med en god såbädd kan resulta-
Radsådd
tet av sådden växla. Tidigare
användes i stor utsträckning
bredsådd, antingen från såskäppa eller
bredsåningsmaskin. Metoden är
olämplig, därför att kärnor och
frön komma på olika djup,
eftersom de vid sådden falla på
markytan och sedan måste harvas in.
Bredsådd har också nu så gott
som helt övergivits och ersatts
med radsådd. Vallgrödorna
bredsås emellertid ännu på en del
platser i landet. Detta kan ej
försvaras såsom lämpligt, inte ens i
trakter, där nederbörden under
försommaren är god. De senaste årens
försök ha nämligen visat, att i
trakter, med god tillgång till
fuktighet det i alla fall med vissa års
mellanrum inträffar torkår, då
vallen blir sämre efter bredsått
frö än efter radsått.
I trakter, där torka under
senvåren och försommaren är
vanlig, ger radsådd vall
genomsnittligt 10—15 % högre skörd
än bredsådd.
Vallfröet kan sås i rader på 10—15
cm avstånd vinkelrätt mot
skyddsädens rader. Radsåddens fördelar
för alla grödor är att genom
radså-ningsmaskinen utsädet fördelas
jämnt samt myllas till ett sådant
djup att det bäst kan utnyttja
jordfuktigheten vid groningen.
Stråsäd sås med 10—12 cm mellan
raderna om den ej skall
hackren-sas. Detta radavstånd är det
vanligaste. Ogräsbekämpning i stråsäd,
som såtts på detta sätt får ske
genom ogräsharvning eller
be-sprutning. Skall stråsäden
hackren-sas, vilket sällan sker i vårt land,
bör den sås med ca 20—25 cm
radavstånd. Baljväxter sås ibland med
detta radavstånd, men i synnerhet
ärterna sås oftast med 10—15 cm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
