- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
1704

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sådd - Såddfiol - Såddflaska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1704

Såddfiol — Såddflaska

mellan raderna. Gräsfröodlingar
äro ofta äldre vallar, och om så är
fallet ha de blivit insådda med tätt
radavstånd eller kanske t. o. m.
bredsåtts.

Särskilt anlagda
gräsfröodlingar böra sås med 30—50 cm
mellan raderna, så att
hack-rensning blir möjlig.

För rotfrukterna användes radsådd
med 40—60 cm mellan raderna.
Tidigare såddes rotfrukterna med
s. k. gruppsådd eller dibbling, dvs.
ett antal frön fick falla på
bestämda avstånd från varandra i raden.
Detta har numera så gott som helt
övergivits, då det visat sig bättre
att ge de enskilda plantorna mera
utrymme än att låta dem trängas
i grupper. Under allra senaste åren
har för betsådden införts
användning av enkornfrö, så att från
varje utsått frö skall komma
endast en planta och inte två eller
tre plantor, som är fallet, då
vanligt betfrö användes. Denna
så-ningsmetodik kan dock ännu ej
anses helt utarbetad och prövad. För
oljeväxterna användes i regel
relativt stora radavstånd. Raps sås
t. ex. med samma radavstånd som
rotfrukterna. -— Tidpunkten för
sådd bör noga beaktas. Den får
naturligtvis väljas med hänsyn till
grödan, eftersom olika
kulturväxter ha skilda krav på
gronings-temperatur, och dessutom skilja
sig med hänsyn till sina krav på
marktemperatur och med hänsyn
till frostömhet. I stort gäller
emellertid för vårsådden, att
kulturväxterna skola sås så tidigt som
möjligt med hänsyn till sitt krav
på marktemperatur och med
hänsyn till förmågan att uthärda
eventuella frostnätter. Stråsäd och
ärter kunna t. ex. sås tidigt,
rot

frukterna något senare; bönor och
majs böra ej sås förrän risk för
nattfroster ej längre föreligger.
För höstsådden måste hänsyn
tagas till eventuella
sjukdomsan-grepp. Därför är i regel alltför
tidig sådd av höstvete och
höstråg ej att förorda. Under de allra
flesta höstar blir nämligen
beståndet av dessa stråsädesslag vid för
tidig sådd så kraftigt utvecklat, att
det lätt under hösten angripes av
brunrost och under vintern av
snömögel. — Mängden utsäde pr ha
bör beräknas så att plantantalet
motsvarar det i ett normalt
bestånd. Är bestockningsförmågan
hos växten eller sorten mycket
god, minskas utsädesmängden
jämfört med utsädesmängden av
växter med svag
bestockningsförmå-ga. Mängden utsäde per ha måste
emellertid också anpassas till
jordens beskaffenhet och till
tidpunkten för sådden. På en styv lera
krävs högre mängder än på en
mullrik lättare lera. Då en väl
beredd såbädd föreligger, kan
utsädesmängden vara mindre än då
under lika förhållanden en sämre
såbädd erhållits. Sen sådd, särskilt
under hösten, kräver en större
mängd utsäde per ha än sådd i
normal tid. Ew. Å.

Såddfiol, se Såningsmaskiner.

Såddflaska. Behållare av plåt som
användes vid sådd av barrträdsfrö.
Finnes i olika modeller och
utföranden och är vanligen inrättad så
att en viss frömängd kan portio-

Såddflaska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1778.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free