Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sälgsläktet - Sälting - Sämjedelning - Sätila lantmannaskola och lanthushållsskola - Sätthärdning - Säv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1714
Sälting — Säv
hetstiden som ersättning för
bomull. Virket är hos samtliga
släktets arter löst och har utom som
bränsle ingen praktisk
användning. D. L.
Sälting kallas arterna av släktet
Triglochin inom familjen
Junca-ginaceæ. Havssältning (T.
mariti-mum), är en flerårig ört med
jordstam, rosettställda, glatta,
långsmala blad och oansenliga gröna
eller bruna blommor i ett långt ax;
frukterna äro äggrunda. Den
förekommer allmänt på
havsstrandängar. Snarlik är den på kärrängar
över hela landet vanliga
kärrsäl-tingen (T. palustre), som dock är
något mindre och har långsmala
frukter. Båda smaka salt (därav
namnet sälting) och äro ett av
kreaturen omtyckt bete. D. L.
Sämjedelning innebär delning av en
fastighet efter privat
överenskommelse och utan medverkan av
offentlig funktionär.
Sätila lantmannaskola och
lanthus-hållsskola i Älvsborgs län är
belägen 1 å 1,5 mil söder om Rävlanda
järnvägsstation på linjen Mölndal
—Borås. Adress, Rävlanda. K u r-
Sätila lantmannaskola
ser. Lantmannaskolan ordnar
årligen vanlig vinterkurs (se
Lantmannaskola) under tiden 1 nov.—
15 april medan lanthushållsskolan
ordnar s. k. halvårskurs (se
Lant-hushållsskola) med början den 2
maj. — Skoljordbruket, Strömma
egendom, omfattar 94,9 ha åker,
10,3 ha betesmark, 158,6 ha
skogsmark samt 6 ha tomt, trädgård och
park. En omfattande
nötkreaturs-skötsel bedrives. Djurens utfodring
är i särskilt hög grad baserad på
en omfattande betesareal.
Sätthärdning är en metod för
åstadkommande av hård yta hos
föremål av mjukt järn. Föremålet
inbäddas härvid i kolhaltiga ämnen
och upphettas, varvid järnet
upptar kol. Vanligen uppkolas ett
ytskikt av 1—2 mm tjocklek. Efter
uppkolningen härdas vanligen
föremålen för att man skall uppnå den
önskade ythårdheten. Sätthärdning
användes för ernående av hård och
slitstark yta på för nötning utsatta
föremål, under det kärnan
fortfarande förblir seg och
motståndskraftig mot stötar och vibrationer.
H. G.
Säv kallas arterna av släktet Scirpus
bland halvgräsen (familjen
Cyper-aceæ). De skilja sig från
starrarterna bl. a. genom att ha
tvåköna-de blommor. Den viktigaste arten
är sjösäv (eller säv i inskränkt
mening), även kallad kålvass (S.
lacustris), som har krypande
jordstam och från denna uppstigande,
mörkgröna, runda, styva strån, upp
till manshöga eller mer. I stråets
topp sitta axen i en grenig samling.
Av bladen utvecklas föga mer än
några slidor vid stråbasen.
Sjösä-ven växer allmänt i sjöar och
vattendrag — ofta i täta bestånd —
över större delen av landet. Vid
havsstränderna uppträder på
liknande sätt havssäv (S. maritimus),
som har trekantigt, bladigt strå.
Tämligen allmän i kärr och diken
är skogssäv (S. silvaticus), som
har en mycket yvig toppställd
axsamling och breda blad. Allmänna
och ofta massvis uppträdande äro
knappsäv (S. palustris) och
tuv-säv (S. cæspitosus). Ingendera av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
