Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tandfel - Tandväxling - Tankage - Tannin - Tapiokakli - Tarald - Tare - Tarmbeck - Tarmkanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tandväxling — Tarmkanalen
1729
drabba själva tandsubstansen eller
tändernas pulpa i form av
tandröta osv. Ej sällan händer det, att en
tandinflammation sprider sig till
käkhålorna. — När en häst har
något tandfel, brukar han tugga
endast på den friska sidan. Vid
skarpbett, hakar, saxbett osv.
brukar han av fodret ”tugga bussar”,
som komma ut igen. I krubban kan
då påträffas ett stort antal dylika
bussar. Dhl.
Tandväxling, se Hästens exteriör.
Tankage kallas ett till foder använt
avfall från amerikanska
kött-extraktfabriker. Näringsvärdet är
ungefär detsamma som hos
köttmjöl (jämför Slakteriavfall).
Tannin, garvämne, som utvinnes ur
galläpplen. Tannin förekommer
även i te. Det i handeln
förekommande tanninet är huvudsakligen
kinesiskt tannin, som härstammar
från galläpplen på bladen hos
ostasiatiska Sumach-arter. Tidigare
var s. k. turkiskt tannin vanligt,
vilket härrör från
Aleppo-galläpp-len. Tanninets kemiska konstitution
och egenskaper äro väl kända.
Förutom till garveriändamål användes
tannin vid tillverkning av äkta s. k.
arkivbläck. Vanligt bläck är
däremot numera en lösning av
anilin-färgämnen. F.
Tapiokakli, tapiokamjöl, se
Fabriks-avfall.
Tarald, se Glim.
Tare är ett vid västkusten brukat
namn på vissa brunalger (tång).
Tarmbeck, se Mekonium.
Tarmkanalen är benämningen på det
rörformiga organsystem, som har
till uppgift att mekaniskt och
kemiskt överföra de närande
beståndsdelarna i fodret i sådan
form, att de kunna upptagas av
blodet och komma organismen till
godo. Tarmkanalen sträcker sig
109 — Nya Lantmannens bok.
från munnen till
ändtarmsöppning-en. Även de körtlar, som ligga
inkopplade i kanalsystemet, räknas
till tarmkanalen. Denna består
således av mun, munhåla med
tänder och spottkörtlar, svalg,
foderstrupe, mage med
magsaftkört-lar, tarm med tarmsaftkörtlar,
bukspottkörteln och levern. Den
egentliga tarmkanalen uppdelas i
olika avdelningar alltefter dessas
olika funktion vid
fodersmältningen. I stort sett äro emellertid alla
de olika avdelningarna byggda på
samma sätt. Ytterst är tarmen
beklädd med en mycket tunn
bind-vävshinna och ett tunt skikt av
platta epitelceller (se
Epitelväv-nad). Denna yttre s. k. serösa
hinna är mycket glatt. Under den
serösa hinnan ligger tarmväggens
tjockaste och starkaste skikt,
muskellagret, som är uppbyggt av
glatta muskelceller (se Glatta
muskler). Muskellagret kan
uppdelas i ett längsgående och ett
tvärgående skikt. Genom denna glatta
muskulatur befordras det i
smältning stadda fodret i riktning mot
ändtarmen. Tarmens innersta skikt
utgöres av en slemhinna, som
innehåller rikligt med små körtlar,
vilka producera mag- och tarmsaft,
vilka vätskor deltaga vid
smältningen av fodret. Slemhinnan är
innerst försedd med ett lager
epi-tel (se Epitelvävnad), som har
förmåga att i sig upptaga och till
blodet överföra de ur fodret
upptagna näringsämnena. — Munhålan
är tarmkanalens första del. Här
bearbetas det upptagna fodret
mekaniskt genom tuggningen. Under
tuggningen tillföres saliven, som är
en blandning av munhålekörtlarnas
och spottkörtlarnas sekret. Den
mekaniska sönderdelningen av det
upptagna fodret sker medelst
tungan och tänderna (se Tand).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
