Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torvingenjör - Torvinventering - Torvjord - Torvjordsanalys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torvinventering — Torvjordsanalys
1759
hand som tjänsteinnehavarna
in-gingo i pensionsåldern indrogos
befattningarna enl. riksdagens beslut.
Verksamheten har därför upphört
i denna form, men bedrives f. n.
av hos Kungl. Kommerskollegium
legitimerade torvtekniker (se d. o.).
A. B.
Torvinventering utfördes av Sveriges
geologiska undersökning,
närmast under ledning av L. von Post,
i enlighet med beslut av 1917 års
riksdag. Arbetet påbörjades
sommaren samma år och avsåg
inventering av torvtillgångarna i södra
och mellersta Sverige utom
Dalarna. Torvinventeringen omfattade
två från varandra fristående
avdelningar, nämligen dels en
för-råds-statistisk utredning rörande
storleken och beskaffenheten av
torvtillgångarna såväl inom
inven-teringsområdet i dess helhet som
inom dess skilda delar, dels en
kvalitativ rekognoscering av de
enskilda torvmarkerna på ett avstånd
av högst 5 km från
kommunika-tionslederna. Den förstnämnda
delen hade till syfte att skaffa en
pålitlig grund för bedömning av
torvfrågans nationalekonomiska
betydelse, den senare att fastställa
de enskilda torvmarkernas värde
och praktiska användbarhet. Den
förrådsstatistiska undersökningen
utfördes som en linjetaxering, dvs.
efter på kartan uppdragna
parallella linjer uppmättes och
undersöktes torvmarkerna efter
förutsättningslösa, rent vetenskapliga
metoder, omfattande avvägning,
längdmätning och borrning för
fastställande av torvdjup, torvslag,
de olika torvslagens mäktighet och
egenskaper m. m. Linjesystemets
täthet och riktning avpassades
efter de olika landsdelarnas
topografi och relativa myrareal m. m.
Den förrådsstatistiska
inventering
ens fältarbeten voro i stort
avslutade 1922. Rekognosceringen
beräknades ursprungligen vara
avslutad 1928, men blev ej
fullbordad på grund av att de extra
anslagen för torvinventeringen redan
tidigare indrogos. Även anslagen
för bearbetning och publicering
indrogos, varför endast en del av den
förrådsstatistiska undersökningens
resultat och ett antal kartor med
beskrivningar rörande den
kvalitativa rekognosceringen finnas i
tryck. Inventeringens övriga
resultat finnas tillgängliga i Sveriges
Geologiska Undersöknings arkiv.
Inventeringen gav bl. a. till
resultat, att torvmarksarealen i de
inventerade delarna av landet var
1.165.400 ha, motsvarande 8,2 %
av landarealen. Torvlagrens
me-delmäktighet uppgick till 2,16 m.
Därav utgjorde vitmosstorven (all
vitmosstorv tänktes då utbredd
över hela arealen) 1,13 m eller 52,3
%, skogskärrtorvartema 0,41 m
eller 19 %, starrtorvarterna 0,33
m eller 15,3 %, återstoden 0,29 m
var gyttjor. I volym räknat voro
tillgångarna: vitmosstorv 13.100
milj, m3, skogskärrtorv 4.800 milj.
m3, starrtorv 3.900 milj, m3 och
gyttjor 3.400 milj. m3. Av den
oför-multnade vitmosstorven
beräknades 4.300 milj, m3 vara användbar
till torvströ, vilket motsvarar 7.000
milj, balar och av övriga torvslag
12.000 milj, m3 användbar för
bränntorvberedning (se Torv).
A. B.
Torvjord, se Organogena jordarter
och Torv.
Torvjordsanalys. Kemiska,
fysikaliska och biologiska
undersökningsmetoder för utrönande av
torvjordars och gyttjors näringsinnehåll,
deras volymvikter m. m. ha sedan
mer än 75 år använts i olika
länder. Förr föraskades torvjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
