Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vattenrätten
1833
fastigheter äro beroende av samma
grundvattentillgång eller
vattentäkt skall vattnet på skäligt sätt
fördelas mellan fastigheterna. Vid
anläggning av vattentäkt kan det
vara erforderligt att draga ledning
eller dylikt över annans fastighet.
Fastighetsägare är skyldig att mot
ersättning tåla sådant intrång. Det
finns även bestämmelser om att
ägare till fastighet är skyldig att
mot ersättning tåla anordningar på
fastigheten som erfordras för
skydd mot förorening av
grundvatten genom t. ex. gödselvatten
eller avloppsvatten. Om någon vill
utföra grävning, sprängning eller
annan åtgärd som kan äventyra
grundvattentillgången är han
skyldig iakttaga erforderliga
försiktighetsmått. — Jordägarens rätt till
vattnet å grunden begränsas av
vissa stadganden i vattenlagen
liksom av en del andra lagligen
gällande inskränkningar. Till de
senare hör rätten för var man att
använda de öppna vattnen för bad,
tvätt, vattning, vattenhämtning
och samfärdsel m. m. i den mån
det kan ske utan att ägaren lider
intrång eller olägenhet av
betydelse. Bestämmelserna om kungsådra
(se även d. o.) kunna medföra en
stark begränsning av
vattenägarens rätt att förfoga över vattnet.
Ägare av större
vattenkraftanläggning har ålagts att tillhandahålla
s. k. bygdekraft. Detta innebär att
anläggningens ägare är skyldig att
mot ersättning avstå kraft för den
kringliggande bygdens kraftbehov
i hantverk, småindustri och
lantbruk samt för belysning och
uppvärmning. Ersättningen skall
motsvara självkostnaden med ett
mindre tillägg. — Vid byggande i
vatten gäller som allmän regel att
byggnaden skall göras så att
minsta intrång och olägenhet vållas
för annan. Sådant byggande som
inverkar på vattenförhållandena
(dämning, sänkning av
vattenbeståndet, ändring i vattenavrinning
eller bortledande av vattnet) är i
regel ej tillåtet om ej nyttan därav
är värd dubbelt så mycket som
skadan. Om skadan drabbar åker
och äng måste dock nyttan vara
tre gånger större. Består skadan i
minskad möjlighet till framtida
torrläggning av mark behöver dock
nyttan endast vara värd lika
mycket som skadan. I vissa fall då
allmänna intressen kan fordra detta
kan dock byggande såväl totalt
förbjudas som tillåtas utan att
nyttan uppgår till de nyss nämnda
värdena. — En delägare i ett
strömfall som är uppdelat på flera
fastigheter men som ur teknisk
och ekonomisk synpunkt bör
utbyggas som en enhet kan under
vissa villkor få rätt att
tillgodogöra sig även de andras andelar.
Ersättningen till de övriga
delägarna skall i allmänhet utgå
genom överföring av kraft. Detta
innebär att i utbyte mot den
vanligen outnyttjade vattenkraften
lämnas motsvarande kraftbelopp i
tillgodogjort skick. För
kostnaderna i samband med kraftverkets
anläggning m. m. göres vanligen
avdrag från den överförda
kraftmängden. Den som vill anlägga
vattenkraftverk medgives rätt att
taga i anspråk annan tillhörig
byggnad i vattnet eller område för
anläggning av damm, vall, väg
m. m. — Innan byggnadsarbetet
igångsättes måste vissa formella
angelägenheter ordnas. Före
uppförande eller ändring av damm i
älv, ström eller större bäck
erfordras vattendomstolens (se d. o.)
medgivande. I fråga om andra
byggnader än dammar är den
byggandes frihet större. Även i dylika
fall är det dock lämpligt att låta
frågan prövas av vattendomstolen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
