Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1834
Vattenrätten
— I de fall inga särskilda
föreskrifter meddelats för
hushållningen med vattnet innehåller
vattenlagen den allmänna regeln att
innehavaren av anläggning i vatten
är skyldig hålla dammlucka eller
dylikt öppen när så kräves för att
förekomma skada på andras
egendom längs vattendraget. En
dammägare får ej till förfång för
personer nedom fallet hålla inne det
framrinnande vattnet. Då
vattendomstol lämnar sitt medgivande
till att bygga i vattnet skall då så
erfordras också bestämmas om
vattenmärke eller andra regler för
vattenhushållningen. Regler för
vattenhushållningen kunna också i
andra fall utfärdas av
vattendomstolen. Vid byggande i vatten
måste också fiskets intressen
tillgodoses. Det räcker icke med att den
byggande ersätter skadan. Han är
också skyldig att utan ersättning
så långt det kan anses ekonomiskt
motiverat vidtaga anordningar för
att undvika skada samt att släppa
till erforderligt vatten för
laxtrappor o. d. — Ett företag som har
till ändamål att reglera vattnets
avrinning ur sjö eller i vattendrag
kallas vattenreglering
(sjöreglering). Ett regleringsföretag kan
endast igångsättas på
föranstaltande av intressen som
representera vattenkraft eller torrläggning
av jord. För att andra personer
som beröras av regleringen skola
kunna tvingas deltaga kräves att
mera än hälften av den beräknade
båtnaden faller på egendom som
tillhör den eller dem som föra fram
förslaget. Alla de strömfall som ha
nytta av företaget och all den
mark som vinner stadigvarande
torrläggning bilda en
reglerings-samfällighet. Varje deltagare skall
svara för så stor del i kostnaderna
som motsvaras av hans andel i
båtnaden. Den som ej påyrkat
före
taget behöver dock ej erlägga sin
andel förrän han begagnar sin
båtnad genom att ändra sin
anläggning eller dess drift. — Den
defensiva vattenrätten omfattar
bestämmelser om torrläggning av mark
och om avloppsvatten. Av
torrläggning förekommer tre slag,
nämligen dikning, vattenavledning och
invallning. Som dikning räknas
sänkning av grundvattnet i fast
mark samt avdikning av kärr och
dylikt. Vattenavledning innebär en
förändring av vattnets naturliga
läge i sjö eller vattendrag.
Invallning innebär att marken genom
vall skyddas mot översvämning
från intilliggande sjö eller
vattendrag. — Var och en har rätt att
dika sin jord. Ägare av lägre
belägen jord får ej lägga hinder i
vägen för vattnets avrinnande från
den ovanför belägna marken.
Grannarna måste tåla det intrång som
blir en följd av att dike behöves
även på deras mark. För sådant
intrång skola de dock ha
ersättning som i brist på
överenskommelse bestämmes av synemän.
Lagen föreskriver emellertid att dike
skall läggas så att ändamålet med
dikningen vinnes utan oskälig
kostnad och med minsta intrång
och olägenhet för annan. Då dike
måste tagas upp på mark som
tillhör granne bör denne i regel
beredas möjlighet att mot ersättning
själv få utföra arbetet. De som
verkställa ett dikningsföretag äro
skyldiga att svara för kostnaderna
för vattnets framförande så långt
att det ej längre kan göra skada
på annans mark. Om bro måste
byggas över ett upptaget dike
måste de bekosta även denna. Om även
ägare till jord som ligger
nedanför den som från början beröres
av dikesförslaget har nytta av
dikningen kan han bli skyldig
deltaga i kostnaderna. I de fall då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
