Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virkesförstörande insekter - Virkesinmätning - Virkesmått - Virkes sammanfogning - Virkessortiment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1858
Virkesförstörande insekter — Virkessortiment
Virkesförstörande insekter. Denna
grupp omfattar tekniska
skadegörare, som angripa virke antingen i
skogen eller i trädgårdar och
byggnader. Närmare uppgifter om dessa
arter återfinnas i respektive
artiklar: 1) tekniska skadegörare i
skog: Allmänna barkbocken,
Asp-vedbockar, Ekbarkbockar,
Tallbocken, Vedborrar och Vedsteklar, 2)
tekniska skadegörare i byggnader:
Blåhjonet, Husbocken och
Trägna-gare. W. B.
Virkesinmätning, se Intumning.
Virkesmått, se Kubikmassa samt
tabell i slutet av detta band.
Virkes sammanfogning.
Tillvägagångssättet vid hopfogningen av
en byggnads olika
träkonstruktioner har under senare tider
förenklats i hög grad. Samtidigt härmed
har konstruktionernas styrka ökats
och arkitekten har fått större
frihet vid deras utformning. Äldre
logars och ladors
takkonstruktioner t. ex. vimla av stolpar, strävor
och band, vilka alla förenats
genom något slag av hophuggning.
Utmärkande för alla dessa
hophuggningar är att de trädelar som
skola förenas på ett eller annat
sätt fällas in i varandra. Detta är
ett tidsödande arbete. Trädelarna
försvagas också genom hål och
urskärningar. — Moderna
takkonstruktioner utmärka sig genom
sina rena linjer. Utrymmet inom
väggar och tak kan även i de
bredaste logarna hållas i hög grad
fritt. Detta har blivit möjligt
genom att trädelarna i största
utsträckning förenas med varandra
gerjom bultförband med
mellan-läggsbrickor. — Även spikning
användes numera i större
utsträckning än förr vid hopfogning. Rbg.
Virkessortiment är den gemensamma
benämningen för rundvirke, skrätt
och bilat virke samt brännved och
husbehovsvirke. Rundvirke
omfat
tar de allmänt förekommande
sortimenten pappersved, timmer,
kraftlednings-, telefon- och
telegrafstolpar, slanor, gruvstolpar,
kolved, tändsticksvirke och
skidvir-ke (se dessa ord), bjälk- och
sparrämnen (se nedan) samt ett
rätt stort antal mera
lokalbetona-de sortiment. Av skrätt och bilat
virke märkes först slipers (se
d. o.), bjälkar och sparrar samt
byggnadstimmer. Benämningen
”skrätt och bilat” innebär icke att
dessa sortiment under alla
omständigheter måste tillverkas genom
skrädning och bilning. Så skedde
tidigare. Numera sker
tillverkningen huvudsakligen genom sågning.
Bjälkar och sparrar är
benämningen för olika dimensioner av
fyrkantsvirke och kvadratisk eller
rektangulär genomskärningsyta.
Gränsen mellan dem är ofta i
allmänna medvetandet flytande.
Ursprungligen var nedre gränsen för
bjälkar 9X9 tum och denna gräns
torde alltjämt få anses som den
rätta. Bjälkar tillverkas upp till 16
X16 tum och sparrar ner till 3X3
tum. Längderna variera från 12
upp till 40 fot. Ofta förekommer en
fordran på 18 fots minimilängd för
bjälkar. Anmärkningsvärt är att
bjälkar och sparrar i allmänhet ej
behöver vara skarpkantiga.
Vankant tillåtes oftast utmed hela
längden under förutsättning att
sågen (bilan) berört alla fyra
sidorna ända från toppen samt att
de fyra plana ytorna äro
ungefär lika stora. Som en följd härav
behöver bjälk- och sparrämnenas
toppdimensioner endast vara
obetydligt större än största sidan på
den färdiga bjälken eller sparren,
alltså erfordras för en sparre 6X5
tum endast 6)4 tum om ämnet är
rakt. Vid inmätning av bjälk- och
sparrämnen skall dess lämplighet
för tillverkningen vara
normgivan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
