Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virkessortiment - Virus - Virussjukdomar - Vise - Visitertång - Vissnesjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Virus — Vissnesjuka
1859
de. Felaktigheter bedömas som
längdfel eller diameterfel. Stora
kvistar eller kvistar i varv, som
kunna verka nedsättande på
hållfastheten få ej förekomma.
Byggnadstimmer sågas på två parallella
sidor och barkas på de två andra
sidorna. Dimensionerna växla även
här avsevärt, men längder på 23—
30 fot och toppmått på 6—7 tum
äro vanliga. Beträffande brännved
(se d. o.). O.E.
Virus, smittämne av sådan litenhet,
att det ofta ej kan ses ens med det
allra starkaste mikroskop. Många
äro de sjukdomar, som orsakas av
virus, t. ex. mul- och klövsjuka,
svinpest, valpsjuka osv.
Virussjukdomarnas spridningssätt äro i flera
fall okända. Virus dödas som regel
lätt av värme. Kyla tolereras
däremot bra. Svaga syror ha ofta
högre dödande effekt på virus än
vanliga desinfektionsmedel. Virus
dödas som regel ej av intorkning.
Dhl.
Virussjukdomar, viroser, kallas vissa
smittsamma sjukdomar, vilkas
smittämne icke utgöres av
någon med nutida hjälpmedel
påvisbar organism. Smittämnet kallas
virus, i flertal vira. Vad växterna
beträffar finnes smittämnet i saft
från sjuka plantor och kan
därifrån överföras till andra, i vissa
fall genom gnidning eller annan
intim beröring, i andra fall endast
genom förmedling av bestämda
insekter. Stundom kan virus först
efter en tids uppehåll i insektens
kropp infektera en ny planta. För
vissa vira har man ännu ej funnit
den naturliga smittvägen. Rörande
dessa smittämnens natur har
utrönts, att de obehindrat passera
bakteriefiltra, som kvarhålla även
de minsta bland kända organismer
men att de dock utgöra eller äro
bundna vid fasta kroppar. Dessa
äro av storlek mellan ungefär
0,00001 och 0,0001 mm och tillhöra
äggviteämnenas grupp. — Vira
sprida sig i regel genom hela den
vegetativa delen av växten. Vissa
av dem övergå även i fröet men
sällan i ståndarmjölet (pollenet).
Sjukdomarna gå därför oftast i
arv vid vegetativ förökning,
stundom även vid förökning genom frö.
— Viroserna yttra sig vanligen
genom utvecklingshämningar, dels
lokala och dels gällande hela
plantan. Vanlig är en fläckvis
uppträdande störning av
bladgröntbild-ningen, mosaiksjuka (se d. o.), i
andra fall dödas större eller
mindre vävnadspartier (se
Strecksjuka), ibland hela växtpunkterna.
Genom nedsatt växt hos vissa
partier bli bladen ofta buckliga eller
krusiga. Stark minskning av
avkastningen vållas av många
viroser. Vissa arter eller sorter kunna
vara infekterade av ett visst virus
utan att förete några
sjukdomstecken; de sägas vara toleranta
gentemot detta virus. Bekämpandet
måste främst inriktas på
användande av friskt utsäde och
plant-material samt motverkande av
smittspridning. Sjuka växter böra
så tidigt som möjligt avlägsnas
jämte grannplantor som varit
utsatta för smittfara men ännu ej
visa symtom. I de fall då insekter
äro virusbärare kan bekämpning
av dem genom besprutning
ifråga-komma. De vilda växter som
angripas av en på kulturväxter
förekommande viros eller äro
värdväxter för smittbäraren böra
efter-hållas. Virussjukdomar förekomma
även hos djur (se även Virus).
Th. Lfs.
Vise, bidrottning, se Bisamhället
under Biskötsel.
Visitertång, instrument för
undersökning av hovar och klövar.
Vissnesjuka kallas växtsjukdomar
som kännetecknas av att den sjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
