Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägbyggnad - Vägföreningen, Svenska - Väggar av trä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vägföreningen Svenska — Väggar av trä
1867
ändan av en brant lutning.
Skarpare lutning än 1:10 bör endast i
undantagsfall få förekomma, helst
icke skarpare än 1:15. För
hästtransport får lutningen mot
transportriktningen icke göras större än
1:20 eller helst 1:30. — Byggnad.
Arbetet börjar med röjningen, vid
vilken bortföres all skog och sly
samt all markbetäckning, mossa,
gräs, ris, osv. Under bank högre än
¥2 m kan den sistnämnda dock
kvarlämnas. Sedan brytes
stubbarna, varefter jordarbetet utföres,
dvs. dikning, planering, schaktning
och bankfyllning. Stenar
söndersprängas och användas i
möjligaste mån till fyllning; ur lämpliga
block kilas behövlig trumsten. Vid
all bankfyllning iakttages, att den
sämre jorden (rödjord,
humusblan-dad jord etc.) kommer i botten och
att den bättre (pinnmo etc.)
kommer överst. Dikena förläggas ofta
på 1 å 2 meters avstånd från
vägkanten, och mellanliggande mark
rensas från stubbar och stenar
samt planeras någon dm lägre än
vägkanten med svag lutning mot
diket. En sådan anordning kallas
bankett och är mycket lämplig som
stöd för vägkroppen och som
vattenskydd. Dessutom är den
värdefull vid framtida vägbreddning och
ur säkerhetssynpunkt. — För att
möjliggöra möte mellan fordon på
smala vägar breddas vägen till
mötesplatser på ett inbördes avstånd
av högst 200 m. — Vid vägens
lägsta punkter läggas trummor på
behövliga ställen. De göras av
kilad sten eller trä. I mossar
användes bäst sten eller trä. Trummor
bottnas i möjligaste mån till
frostfritt djup och förses med
betryggande avlopp. Ovanpå trumman
skall finnas tillräckligt tjock bank
för att skydda den mot trafikens
tryck. Sträckor med svag och lös
grund, t. ex. lösare torv,
förstärkas med ris- eller rustbädd, och
tjälskjutande mark isoleras från
vägkroppen genom ett under
denna placerat packat lager av ris,
halm eller t. o. m. sand.
Vägslän-ter, som visa benägenhet att flyta,
sättas med torv eller besås med
gräs. Vid höga bankar och vid
broar uppsättas skyddsräcken av
plank och sten- eller trästolpar. —
Sedan vägen terrasserats, bör den
ligga någon tid för att sätta sig,
varefter den utjämnas med bättre
jord och hårdgöres. I hårdgöringen
ingå bärlager och slitlager. På
enkla vägar lägges bärlagret på
pinnmo, på större och kraftigare av
makadam, grövre underst och
finare överst. Slitlagret består på
grusvägar av grus och pinnmo, som
lägges varvtals i tunna lager och
blandas väl, t. ex. med en harv,
varefter kraftig vältning sker.
Prima grus skall vara fritt från mull
och växtdelar och i detsamma
skola ingå såväl fina bindämnen som
bärande grovmaterial upp till 20
mm diameter och medelgrova
partiklar, väl blandade.
Hårdgörings-materialet bör ej påföras på en
gång utan lämpligen i ett par
omgångar. Rbg.
Vägföreningen Svenska, stiftades
1914 med ändamål att verka för de
svenska vägarnas förbättring och
fackmässiga underhåll. Föreningen
har ordnat kurser och föredrag
samt utger en tidskrift. Rbg.
Väggar av trä användas i stor
utsträckning inom byggenskapen
både för bostäder, husdjursstallar
och förrådsbyggnader. I de båda
förra slagen av hus användas
träväggar där man på olika sätt sörjt
för värmeisolering. I
förrådsbyggnaderna nöjer man sig i regel med
enkla brädväggar på stolpresning.
— I lador och logar bör
väggpane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
