Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väglagen - Vägning av djur - Vägtistel - Vägtorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vägning av djur — Vägtorn
1871
som gångväg och dylikt) samt att
för fastigheten kan göras gällande
rätt till vägen. För att en fastighet
skall bli vägbyggnadsskyldig
kräves att vägen är av ”synnerlig vikt”
för fastigheten. I underhåll av väg
skola fastigheter deltaga som ha
nytta av vägen då den är bar. För
vinterväghållningen svara de
fastigheter som ha nytta av vägen då
marken är snötäckt. — Vid
beräkning av väghållningsskyldighetens
fördelning skall ligga till grund dels
den omfattning vari fastigheterna
beräknas begagna vägen, dels
deras nytta av vägen. Väghållningen
kan utföras gemensamt eller på så
sätt att var och en får sin lott. Vid
gemensamhetssystemet
sammanslutas fastigheterna i en s. k.
vägsam-fällighet med av länsstyrelsen
fastställda stadgar. Beslut som fattas
på sammanträde med
samfällighe-ten kan inom 30 dagar klandras
genom stämning till domstol.
Anskaffning av medel för
samfällig-hetens behov sker normalt genom
uttaxering på delägarna. Rätten att
upptaga lån är begränsad.
Enskilda vägföretag kunna få
statsunderstöd i form av lån eller bidrag.
Rbg.
Vägning av djur sker dels för att
skaffa en nödvändig utgångspunkt
vid beräkningen av djurens
näringsbehov, dels för att kontrollera
deras viktökning eller viktförlust.
För större djur användas särskilda
kreaturs vågar (se d. o.).
Smågrisar kunna vägas med betsman i en
korg eller så att de med en
rännsnara om ena bakbenet hängas i
betsmanskroken. — Ett djurs vikt
varierar beroende på växlingar i
innehållet hos juver, tarm, blåsa osv.
Alla vägningar böra därför göras
vid samma tid på dygnet och vid
samma tid i förhållande till
ombyten i utfodringen. — För kor har
man funnit att följande vikter och
bröstomfång höra samman.
Lev. vikt Bröstomfång
300 kg 152 cm
350 „ 160 „
400 „ 168 „
450 „ 175 „
500 „ 182 „
550 „ 188 „
600 „ 194 „
650 „ 200 „
700 „ 206 „
750 „ 211 „
Rbg.
Vägtistel (Cirsium lanceolatum)
tillhör de korgblomstriga växternas
familj (Compositæ). Den har en
upp till meterhög, kraftig stjälk
med taggiga vingkanter och djupt
parflikiga, grågröna blad, med
fli-karna slutande i en lång, gul tagg.
Ovan äro bladen tätt borstklädda,
undertill gråludna. De purpurröda,
rörformiga blommorna sitta i
nästan klotrunda, 3—5 cm vida korgar
med taggförsedda holkfjäll.
Vägtisteln växer på vägkanter och
torra betesmarker, ibland i gles skog
och på hyggen och är allmän över
hela landet. D. L.
Vägtorn, getapel, brågon (Rhamnus
cathartica) hör till familjen
Rham-naceæ. Den är ett småvuxet träd
med vanligen krokig stam och
spärrvuxna grenar, som ofta
avslutas med en spetsig torn. De brett
ovala bladen äro långskaftade och
i kanten sågtandade. Blommorna
äro grönaktiga, 4-taliga och
enkö-nade; de sitta i knippen i
bladvec-ken. Frukterna äro klotrunda,
svarta bär. Vägtorn växer mest
på stenbundna och torra marker i
soliga lägen och påträffas tämligen
allmänt i södra och mellersta
Sverige; den saknas i Norrland. Bären
och barken kunna användas för
färgning av textilier, veden till
fi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
