Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Välta - Vältar - Vältläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vältar — Vältläggning
1873
begränsat och virket snart skall
försågas, lågvältor eller flatvältor,
som användas vid upplagsplatser
och flottleder för att erhålla en
snabb torkning samt strövältor och
korsvältor även för snabb
uttork-ning samt då virket skall förvaras
en längre tid på platsen. Samtliga
dessa vältor läggas i regel på
underlag för att skydda virket från
att skadas genom markens
fuktighet. Vid sågverk använder man
även s. k. sänkvältor där virket i
lager ovanpå varandra sänkes ned
under vattenytan för att på så sätt
skyddas mot skadesvampar och
insekter. O. E.
Vältar. De viktigaste typerna av
vältar äro slätvältar, ringvältar och
cambridgevältar. — Slätvältar av
trä äro billiga men oftast allt
för lätta för att göra god verkan.
Tunga slätvältar av betong kunna
utan större svårighet tillverkas
hemma på gårdarna. En betongvält
med 65 cm genomskärning väger
800 kg per meter arbetsbredd.
Sänkes måttet till 55 cm blir
vikten 600 kg per meter. — Ringvältar
bestå av två rader spetsiga ringar
av gjutjärn uppträdda på var sin
rund stock med axellappar i
ändarna. Vid körning klyva de bakre
ringarna av kammen som bildats
av de främre. Vikten är omkring
175 kg per m arbetsbredd. —
Cambridgevältar ha varannan ring slät
och varannan tandad. De släta
ringarna äro lagrade på en
stålaxel. De tandade äro med visst
Tredelad cambridgevält.
118 —- Nya Lantmannens bok.
glapprum lagrade och löpande på
de släta ringarnas nav.
Glappning-en gör att jord som fastnat mellan
två släta ringar kan lossas av den
tandade. Välten blir också mera
effektiv vid krossning av kokor.
Cambridgevältar med
standardiserade ringar väga omkring 230 kg
per m arbetsbredd. Vid större
arbetsbredd är det bäst om välten är
tredelad. De delade vältarna följa
markens ojämnheter bättre. Rbg.
Vältläggning. Om obarkat virke av
någon anledning får ligga kvar i
skogen över sommaren, blir det i
stor utsträckning angripet av
skadeinsekter och nedsmittat med
blåyta och andra skadliga svampar.
Härigenom uppstå betydande
värdeförluster samtidigt som
gynnsamma betingelser för vissa
insekters massförökningar skapas. För
att förebygga dylik skadegörelse
på värdefullare virke (t. ex.
timmer), köras stockarna ihop till
lämpliga platser, där de läggas
upp i klosslagda vältor, gärna på
blöt mark. Vältorna övertäckas
sedan med ett ca 2 dm tjockt lager
mossa, grästorvor eller annat
liknande material. Åtgärden skall
vara avslutad före
skadeinsekternas svärmning eller i början av
april för tallvältor och i slutet av
april—början av maj för
granväl-tor. Vältläggning med
mosstäck-ning skyddar virket mot angrepp
av ljusälskande insekter, såsom
granbarkborren (se d. o.),
tallbocken (se d. o.) med flera andra
arter och minskar därmed
skadornas omfattning. Vissa skadliga
insektsarter — t. ex. märgborrar (se
d. o.), svarta bastborrar (se d. o.)
och tallvivlar (se d. o.) — trivas
emellertid även under mosstäcket.
Skadegörelsen kan följaktligen ej
helt elimineras endast genom
moss-täckning. Härför erfordras
särskil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
