Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ärftlighetslära
1923
cellernas kärnor (se Cell). En
mogen könscell innehåller blott halva
antalet kromosomer mot det som
finns i individens övriga celler. Det
låga kromosomantalet hos
game-terna har erhållits efter den s. k.
mognadsdelningen eller
reduktions-delningen, som alltid föregår
ga-meternas bildande. — Vid
befruktningen då ägg och spermatozo
förenas till en enda cell återfår
zy-goten det för arten normala
antalet kromosomer. Uppsättningen
av ärftliga anlag hos en individ
härstammar alltså alltid från två
håll. Till hälften kommer den från
fadern, till hälften från modern.
Om bägge dessa hälfter äro helt
lika säger man att individen är h
o-m o z y g o t. Vid olikhet är
individen heterozygot. En kalv
kan t. ex. från både far och mor
ha fått anlag för behorning. Detta
är fallet med kalvar av
låglands-och SRB-ras. En annan kalv kan
från båda sina föräldrar ha fått
anlag för kullighet. Detta är fallet
med rödkulle- och fjällraskalvar.
Bägge de tänkta kalvarna äro
alltså homozygota med avseende på
egenskapsparet
behorning—kullighet. Om nu t. ex. en SRB-tjur
paras med en rödkulleko får kalven
ett anlag för behorning från
fadern och ett anlag för kullighet
från modern. Denna kalv är
heterozygot med avseende på
egenskapsparet behorning—kullighet. Och
hur kommer den att se ut? Blir
den behornad eller kullig eller får
den rent av halvlånga horn? Man
talar om dominerande och
om intermediär
nedärv n i n g. Behorning—kullighet
bjuder just ett exempel på
dominerande nedärvning. Kullighet
dominerar, dvs. härskar, över behorning.
Kalven som härstammade från
SRB på fädernet och från
rödkul
lorna på mödernet kommer aldrig
att få några horn trots att den går
och bär även på ett anlag för
be-homing. Under det arvsfaktorn för
kullighet dominerar säger man att
faktorn för behorning är recessiv.
— Med intermediär nedärvning
förstår man att den beterozygota
avkomman visar ett mellanting
mellan föräldraegenskaperna. Inom
den engelska korthornsrasen t. ex.
finnas två homozygota typer, den
ena med rör den andra med vit
kroppsfärg. Paras ett sådant rött
djur med ett vitt blir kalven
stic-kelhårig. Nötkreaturen ha 30 par
kromosomer i sina celler. I ett av
dessa par ha bl. a. anlagen för
behorning eller kullighet sitt säte. —
Följande enkla schema visar
närmare underlaget för den ovan
beskrivna nedärvningen av
hornig-het.
Parentalgeneration KK kk
Fi-generation Kk
Fs-generation KK Kk Kk kk
Modem-rödkullekon har dubbla
anlag för den dominerande
egenskapen kullighet, som vi beteckna med
stora bokstäver — KK, medan
fadern har dubbla anlag för
behorning, som vi beteckna med små
bokstäver — k k. Könscellerna
från föräldradjuren eller som man
också säger parentalgenerationen
ha som alltid endast halv
uppsättning kromosomer. Utom
mångfalden av andra anlag innehåller
varje ägg i detta fall alltså endast
ett K och varje spermatozo endast
ett k. Avkomman, den s. k.
Fi-ge-nerationen, får då utseendet K k.
Den stora bokstaven betecknar en
dominerande egenskap (kullighet),
den lilla bokstaven en recessiv
egenskap (behorning). Fi-djuren
bli kulliga, men kunna bilda två
slags könsceller, K och k. Paras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
