Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Akt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
AKT
AKT
nen på, observera någons handlingar. Gif a.!
militäriskt lystringsord före ett kommandoord.
Taga i a., se Iakttaga. Taga liden i a., vara
noga om tiden, hushålla med, väl använda sin tid.
Taga sin värdighet i a., ej nedsätta sin
värdighet genom någonting opassande. Taga sin
person i a., vara mån om sitt anseende. Taga
tillfället i a., passa på rätta stunden för en saks
utförande. Taga sig i a., akta sig, vara rädd
om sig; äfv. passa på sin tid, sin skyldighet, sin
sjssla. Hafva a. om, vårda, hafva omsorg om.
— 2) 1 den a. och mening, i den afsigt.
AKT, m. 3. 4) Laga och skriftlig handling,
dokument, urkund. Juridiska a-er. — 2)
Offentlig förrättning, som sker med högtidlighet och
ceremoni. Konungens kröning var en ganska
vacker a. — 3) Hufvudafdclning i ett skadespel.
En pjes i fem a-er. — 4) (fil.) Én inre handling
hos menniskans andliga väsende.
AKT, m. sing. oböjligt. Förklara någon i a.,
förklara någon förlust ig samhällets skydd, d. v. s.
landsförvisa någon.
AKTA, v. a. 4. 4) Hafva vård, omsorg om;
värda, sköta. A. sina kläder, sä att de ej
blifva fläckiga. A. äplen väl, så att de ej frysa.
A. elden. Han kan ej a. penningar. — 2)
Bevara, skydda. A. hufvudet, fingrarna! Unga
flickor äro svåra att a. Du måste noga a.
den lilla för vattnet. A. fåren för ulfvarna.
— 3) Värdera; bry sig om. Högt, ringa a.
någon, något. Ej a. lifvet, mödan. lians ovett
a-r jag icke. Del a-r jag för intet. Han a-r
ingen, han frågar icke efter någon menniskas
befallningar eller råd. Han a-r ej penningar, har
godt om penningar och slösar dermed. — 4) Anse,
hålla före. A. för godt, anse nyttigt, tjenligt. —
V. n. 4) (cgcntl. a. sig) Taga sig till vara. A.,
all du icke faller ned! — 2) A. på; a) gifva
akt på. A. på, hvad jag säger dig! — b)
Vakta, vårda. Alt a. pä getlren blef tiden mig lång.
— 3) (föga brukl.) Ämna. Han a-r resa i
morgon. — A. sig, v. r. 4) Taga sig i akt, vara
rädd om sig; undvika. Han vet nog att a. sig,
när fara är pä färde. A. dig, det bräns! A.
sig för kölden, för elaka menniskor. A. sig
undan, gå ur vägen. A. dig, att du icke faller.
A. er för att falla. A. dig all förolämpa
honom. Det a-r han sig nog för. —
Aktande, n. 4.
AKTER, åcktr, m. 2. 4) (sjöt.) Eftersta delen på
fartyg och farkoster. — Syn. Bakstam, Aklerstäf.
— 2) Se Bakdel. — A., adv. I eftersta delen af
ett fartyg. A. i fartyget. — A. om, prcp. o. adv.
På aktersidan om. Å. om fartyget varskoddes
tvä segel. — A. ut, adv. Åt eller på det håll,
som ligger ifrån aktern. Kasta ankar a. ut.
Det mulnar a. ut.
AKTER! int. Jägarens tillrop till en hund,
för att beteckna, att han skall gå tält efter honom.
AKTERGAST, m. 2. (sjöt.) Benämning på
dem af besättningen, hvilka vid manövrer sköta
det på akterskeppet farande tacklaget.
ÄKTERHAND, f. sing. (sjöt.) I a. sägcs
den eller de vara, som under arbetet äro bakom
sina kamrater, eller vid halning äro längst ifrån
halande parten.
AKTERKASTELL, n. 3. Den upphöjda
delen af akterdäcket på krigsfartyg. Liktydigt med
Skansen.
AKTERLAST, f. 3. Aklersta delen af ett
fartygs lastrum, vanligen medelst ett skott skild
ifrån storlasten.
AKTERLASTIG, a. 2. (sjöt.) För mycket
lastad i aktern.
AKTERL1G, a. 2. Som är åt aktern till eller
kommer ifrån aklersidan. A. vind. A-are,
närmare åt akterstäfven.
AKTERLUCKA, f. 4. (sjöt.) En lucka akter
om masten, som ifrån däcket för ned till
akter-lasten.
AKTEROM, se Akter om (under Akter).
AKTERSEGEL, n. 5. Så kallas seglen på
stor- och mesanmasten.
AKTERSKARP, n. 5. Det undra, smala af
aklerskeppels botten.
AKTERSKEPP, n. 5. Den delen af ett fartyg,
som är akter om masten.
AKTERSKOTT, n. 5. Skott akter i fartyget,
tvärs öfver.
AKTERSPEGEL, m. 2. pl. — speglar. Den
på ett fartygs aktra ända varande plankbeklädnad,
som merendels är prydd med bildhuggeriarbete.
AKTERST, a. o. adv. superi. Längst ål
aktern, längst akter ut.
ÅKTERSTÄF, m. 2. pl. — släfvar. Den
raka bjelke i akterändan af ett fartyg, hvarvid
rodret hänger fast.
AKTERTRAPPA, f. 4. Trappa, som föror
ned till kajutan.
AKTERUT, se Akter ut (under Akter).
AKTGIFVA, v. n. 3. (böjes som Gifva) A.
på, se Gifva akt pä (under Akt). — Akt g i
f-vandc, n. 4., Aklgifvelse, f. 3. o.
Aktgif-ning, f. 2.
AKTIE, åcktsie, m. 3. 4) Viss mindre andel
eller lott i ett bolagsföretag, som af enskilt person
förvärfvas, då han efter förutgången
öfverenskommel-se i bolagets kassa insätter en viss bestämd
penningsumma, hvarigenom han berättigas till deltagande
i vinsten af företaget. En jernvägsanläggning,
ställd pä 60,OOO a-er. — 2) Det i skriftlig form
aflattade beviset å skedd insättning af beloppet
för en aktie, hvarigenom man berättigas att
uppbära en deremot svarande andel af den årliga
vinsten af förelaget. En a. pä 100 B:dr. A.
ställd på viss man. — Aktier, pl. (fig.)
Affärer, ställning. [ Actie.J
AKTIEBOLAG, n. 5. Bolag, grundadt på
aktier.
AKTIEBREF, n. 5. Se Jklie, 2.
AKTIEKAPITAL, n. 5. Ett aktiebolags fond.
AKTIEKUPONG, åcktsiekupå’nng, m. 3. Stjcke
af ett aktiebref, som innehåller ett qvilto, hvilket
vid hvarje afbetalning afklippes.
AKTIETECKNING, f. 2. Anteckning af
en-skilla på för ändamålet utlagda listor, hvarmedelst
de tillkännagifva sig vilja taga aktier i ett bolag.
AKTIEÄGARE, m. 5. Ägare af en eller flera
aktier i ett företag.
AKTION, acktschön, f. 3. 4) Anklagelse inför
domstol. — 2) En skådespelares eller talares
hållning, rörelser, åtbörder och miner, under
utförandet af en roll, ett tal. — 3) Träffning, drabbning.
— Syn. Se Strid. [Action.]
AKTIONÄR, acklschonä r, m. 3. Innehafvare
af en eller flera aktier. [Act....]
AKTIONERA, acktschonèra, v. a. 4. Draga
inför rätta, tilltala, anklaga.— Aktionerandc,
n. 4. [Act....]
AKTIV, acktiv, a. 2. 4) Verksam. A.
handel, en nations handel med egna produkter,
hvilka den sjelf utför. — 2) (gram.) Som
uttrycker ett verkande på något föremål. A-t
verb. Delta verb har a. betydelse. — S. n. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
