Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Anläggande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANL
ANM
73
bedrägeri, på skandal. Hon har nu lagt an
på honom med sina lockande ögon. — 7)
Lägga fartyg vid land. Har i denna bem. uteslutande
antagit neutral natur; således: A. vid Honfleur,
på franska kusten, o. s. v., men ej: A. fartyget.
Bättre säges dock Lägga ån.
ANLÄGGANDE, n. 4. Handlingen, då man
anlägger,
ANLÄGGARE, m. 5. En, som anlägger eller
anlagt (s? Anlägga, 4, 2 o. 4).
ANLÄGGNING, f. 2. 4) Se Anläggande. —
2) Hvad som blifvit anlagdt (i bem. 4, 2, 4 o. 5
af verbet Anlägga): a & b) Stiftelse, inrättning:
Denna stad, hamn, skola, trädgård är en
vacker a. — c) Anslag, plan, komplott: Hvilken
nedrig a.! Göra sig skyldig till en a. emot
regeringen. — d) Grundning med färg. — 3)
De väsendtligaste delarnes anordning af cn
målning eller ett litterärt arbete, hvarigenom det
hela bestämmes..
ANLÄNDA, v. n. 2. (egentl. Ankomma till land
ifrån en sjöresa) Framkomma till bestämd ort ifrån
resa till sjös eller lands. Till Paris har a-ndt
en kurir ifrån hofvel i Rom. Brukas äfven ofta,
ehuru mindre väl, om liflösa ting. Ordet tillhör
det mera, städade språket.
ANLÄNDANDE, n. 4. Ankomst. Jfr. Anlända.
ANLÖPA. v. n. 3. (böjes som Löpa) 4) (om
metaller) Öfverdragas med cn tunn oxidhinna,
antingen genom naturlig inverkan (erg, rost), eller
genom försigtig uppvärmning, då jern och stål
antaga flera olika färger. Silfrel har anlunit
och blifvit svarlakligt. Låta stål a. Ull bl all.
— Syn. Erga sig,,Rosta, Blåna, Rodna, Svartna.
— 2) om glas) Öfverdragas med imma. — Syn.
Imma sig. — V. a. (sjöt.) Under förbiscgling
besöka en hamn, en kust, ett land, en ö. A. /lera
orter under en resa.
ANLÖPANDE, n. 4. 4) Öfverdragning med
tunn oxidhinna eller imme. Jfr. Anlöpa, v. n. 4.
o. 2. — 2) Händelsen, då sjöfarande, fartyg
anlöpa hamn, kust, o. s. v.
AN LÖPNING, f. 2. 4) Sc Anlöpande. — 2)
Den tunna oxidhinna, som bildas, då metaller
anlöpa.
ANMANA. v. a. 4. Mana någon till cn
handling, hvartill han af pligt förbindes. A. någon
Ull lydnad, hörsamhet, dygd. A. en
folksamling alt skingra sig. A. sin skuldenär att
betala. — Syn. Sc Uppmana.
ANMANANDE, n. 4. Handlingen, då man
anmanar.
ANM ANING, f. 2. 4) Handlingen, då man
anmanar. — Syn. Se* Uppmaning. — 2) Tal eller
skrift, hvarigenom någon anmanas. Innehållet af
denna a. var följande. Aflåla en skriftlig a.
till någon. — Ss. A-sbref.
ANMARSCH, m. 3. och
ANMARSCHERANDE, n. 4. eller
ANMAR-SCHERING, f. 2. Se Anlag.
ANMARSCHERA, v. n. 4. Se Antaga.
ANMODA, v. a. 1. Vänligt och höfligt
be-gära. Ordet brukas i det mera städade språket.
Får jag a. dig om uträttandet af denna sak?
Jag skall a. honom om att göra del. Jag vill
icke a. honom.
ANMODAN, f. sing. indcf. Höflig och
vänlig begäran. Det skedde på hans a.
ANMODANDE, n. 4. 4) Handlingen, då man
anmodar.,,— 2) Se Anmodan.
ANMÄLA, v. a. 2. (egentl.: Tillsäga om. af
tyska ordet Anmelden) Tillkännagifva, underrätta
om, låta veta: a) Gifva förman, husbonde eller
vederbörande något tillkänna, som är angeläget
för dem att veta eller tillhör deras embetsutöfning.
Kusken a-lde nyss, all en af vagnshästarna
blifvit sjuk. Eli rån har blifvit a-ldl i
polisen. A. något hos regeringen. Del skall blifva
a-ldt pä vederbörlig ort Ull rättelse. — b)
Offentligt genom tryck för allmänheten tillkännagifva
något, som för somliga kan vara nyttigt att känna.
A. en ny tidning Ull prenumeration. A. en
bok Ull subskription. A. bildandet af ell
aktiebolag för ell nytt ångfartyg. — c) Gifva
tillkänna ankomsten af en person, som vill göra
besök eller önskar erhålla inträde i och för någon
angelägenhet. Brukas isynnerhet om tjenare.
Be-tjenlen slog upp flygeldörrarna och a-lde:
Grcfve X. Kammarjungfrun a-lde elt
fruntimmer, som önskade få tala med frun. — d)
Hos regering eller högre myndighet tillkännagifva,
det någon gjort sig förtjent att erhålla något visst
uppgiftet vcdermäle af dess hågkomst. A. någon
hos regeringen Ull erhållande af tjenst, lön
eller utmärkelse. A. någon Ull erhållande af
Nordstjerneorden. — e) A. sin helsning, sin
vördnad, sin komplimang Ull någon, finare
uttryck i st. f. helsa Ull någon, bedja om
framförandet af sin helsning, &c. — A. sig, v. r.
4) Tillkännagifva, att inan vill aflägga besök eller
önskar erhålla inträde i och för någon
angelägenhet. — 2) A. sig Ull en syssla, söka densamma.
ANMÄLAN, f. sing. indef. 1) Se
Anmälande. — 2) Tal eller skrift, hvarigenom något
anmäles. A. har inkommit Ull polisen om elt
nyligen begånget mord. A. om subskription å
ett nytt arbete.
ANMÄLANDE, n. 4. och ANMALNLNG, f. 2.
4) Handlingen, då man anmäler. — 2) Se
Anmälan. 2.
ANMÄRKA, v. a. 2. 1) Bland flera personer
eller föremål särskilt fästa uppmärksamhet på
någon eller något. Jag a-rktc bland hopen èn
person, klädd som utländning. Vid
expositionen a-rkte jag en taflä af Raphael, som
öfver träffade alla dem, jag sett. — Syn. Se
Märka. — 2) Uppmärksamt gifva akt på, iakttaga,
lägga märke till. A. allt hvad, som passerar.
Det bör a-s, det förljenar a-s, all .... —
3) Anteckna, skrifva sig till minhes det iakttagna.
Jag har a-rkt många vackra saker hos denna
författare. — 4) Ogillande yttra sig om något.
A. bristerna i ell arbete, en menniskas fel.
Härvid har jag ingenting all a. Vid allting
hafva något all a. Emot honom har jag visst
ingenting alt a. Hon a-rktc på, alt hon så
sällan får roa sig. — Syn. Se T adla. — 3)
Invända. Häremot a-rklcs å motpartens sida,
att . . . ...
ANMÄRKANDE, n. 4. Handlingen, då man
anmärker.,
ANMÄRK ARE, m. 5. En, som anmärker
(helst i bem. 2 o. 4). — Syn. Se Tadlare.
ANMÄRKNING, f. 2. i) Iakttagelse. Del är
en a., som man ofta gjort, alt tyranner i
allmänhet äro rädda. — 2) Anteckning
(upplysande, förklarande, o. s. xv.). Kritiska a-ar vid cn
författares skrifter. A-ar Ull förklaring af
svårare ställen i en bok. A i brädden. — 3)
Ogillande, klander. A. vid en räkning, vid
räkenskap, redogörelse, förslag, o. s. v. Göra a-ar
vid allt. Fallen för a-ar. — Syn. Se Tadel.
ANMARKNINGS-ANLEDNING, f. 2.
Anledning till anmärkning. Brukas isynnerhet om de
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
