Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beslägtad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
BES
BES
BESLÅGTAD, a 2. 4) Som »r t slägtskap.
Han år b. med mig. Vi äro nära, på långt
håll b-e. — Syn. Slügt, I slägtskap, Befryndad.
BESLÖJA, v. a. 4. Dölja under en slöja (både
egentl. o. fig.) Hon b-de sill ansigtc. B. sina
behag. B. sig. (Fig.) B. sina ord, sin mening,
sin afsigt. — Beslöjande, n. 4.
BESMAN, n. S. (af det italienska Peso a
mano. d. v. s. handvåg) Verktyg, hvarmed smärre
föremål (ej uppgående lill mer än ell par lispund)
vägas, och bestående af en dubbelarmad häfslång,
med vigten och vågskålen fästade i hvar sin ända,
och axeln tillika med rörelsepunkten flyttbar
emellan dem båda. [Betsman.]
BESMITTA, v. a. 1. 4) Genom smitta
meddela någon en sjukdom. Brukas isynnerhet om
veneriska sjukan, pesten, skabb, o. d. — Syn. Se
Smilla. — 2) Meddela ett ämne smittsam
egenskap. Luften har blifvit b-d af elaka dunsler,
som uppstiga ur träsken. — Syn. Förpesta,
Förskämma. — 3) (fig.) Bibringa falsk lära,
oriktiga tänkesätt, laster, o. s. v. Vara b-d med
katolska villfarelser, med fritänkeri, med
kommunism, med girighet, o. s. v. — Ordet brukas
mest i part. pass.
BESMITTANDE, n. 4. Handlingen, da man
besmittar.
BESMITTELSE, f. 3. (både egentl. o. fig.)
4) Se Besmillande. Han har fått sin sjukdom
genom b. — 2) Smittadi tillstand. Venerisk b.
är svår att bota. — Syn. Se Smitta. — 3) Hvad
som besmiltar, smittoämne. Akten eder för b.,
för syndens b. — Syn. Se Smilla.
BESMUTSA, v. a. 4. (föga brukl.) Rundt
omkring, på alla håll, myckel smutsa. — Syn. Se
Smutsa. — Besmulsande, n. 4.
BESMVCKA, v. a. 4. 4) (föga brukl.)
Rikligen smycka. — Syn. Se Pryda. — 2) (fig.) Sätta
vacker färg på en sak, för att öfverskyla dess
rätta beskaffenhet. — Syn. Bemantla. —
Bc-smyckande, n. 4.
BESMÖRJA, v. a. 2. (böjes som Smörja) 4)
(föga brukl.) Öfverallt, rikligt smörja. B. med
olja. — Syn. Se Smörja. — 2) Smutsa med
något smörjigt ämne. Brukas mest i part. pass.
Besmord. — Syn. Se Smutsa. —
Besmörjande, n. 4. o. Bcsmörjning, f. 2.
BESNÄRJA, v. a. 2. (föga brukl.) lila snärja.
BESOFVA, v. a. 4. (bildadt efter det tyska
beischlafen) Hafva olofligt samlag med. —
Be-sofvande, n. 4.
BESOLDA, v. a. 4. 1) (I mililärspråkct)
Underhålla genom sold. B. trupper. — 2) (fig.)
Underhålla, betala någon i och för ett visst
ändamål. B. en skribent, en bandit. — Syn.
Sa-lariera, Köpa. — Bcsoldande, n. 4.
BESOLDNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
besoldar. — 2) Se Sold.
BESPARA, v. a. 4. 4)* Hushålla med något,
så all del räcker längre, slår bättre bi, eller tills
det behöfves. B. sina penningar för
oförutsedda bchof. B. sina krafter lill del svåraste
arbetet. — Bättre säges i denna bem. Spara. —
2) (fig.) Befria från, göra öfverflödig. Denna
nyhet b-de mig en lång och besvärlig resa. Jag
skall b. dig della bekymmer. B. dig alla
bekymmer. B. mig den sorgen, att ... . — 3)
(mål.) Lemna vissa ställen af en figur, utan att
pålägga färg.
BESPARANDE, n. 4. Handlingen, då man
besparar.
BESPARING, f. 2. 4) Se Besparande. Genom
b. samlar man något. Alt bruka paraply är
en god b. på hattar. — 2) Hvad man har i
behåll genom besparande. Jag har en liten b. af
100 R:dr, som nu kommer väl lill pass. Lefva
af sina b-ar. — Syn. Besparade, behållna medel.
Sparpenning, Spargods.
BESPARINGSFOND, –-fångd, m. 5. Se
Reservfond.
BESPARINGSKRAGE, m. 2. pl. — kragar.
Mindre balskrage, som fruntimmer till besparing
bruka.
BESPARINGSMEDEL, n. 5. pl. Medel, som
genom besparing finnas i behåll.
BESPARINGSSP1S, m. 2. Köksspis, så
inrättad, att åtgången af bränsle derigenom i
betydlig mån förminskas.
BESPEJA, v. a. 4. (föråldr.) Hemligt och
noga, samt i fiendllig afsigt, gifva akt på. B.
fienden, fiendens rörelser. B. etl land, en
fästning. Man b-r er, allt hvad ni gör. —
Förekommer mest i bibelspråket, men har äfven
börjat upplagas i det vanliga skriftspråket. — Syn.
Rekognosccra, Spionera på, Lura på. Speja på. —
Bespejandc, n. 4. o. Bespejning, f. 2.
BESPEJARE, m. B. (föga brukl.) En, som
be-spejar någon. Åtföljes alltid af genitiv eller pron.
poss. Akta dig! se der en af dina b. — Syn.
Spion.
BESPETSA, v. a. 4. (fam. o. skämtv.)
Bereda någon på något. Jag kan b. dig på, alt
du snart skall bli het om öronen. Det kan
jag b. dig på. — Syn. Se Bereda. — B. sig,
v. r. B. sig på, bereda sig på något. Du far
b. dig på, alt del blir fult rcsväder.
BESPIKA, v. a. 4. (mindre brukl.) Rundt
omkring eller öfverallt fästa, befästa med spikar.
— Bespikande, n. 4.
BESPISA, v. a. 4. Gifva tillräcklig spis, mat
ål någon. B. de hungriga. — Bespisande,
n. 4. o. Bespisning, f. 2.
BESPOTTA, v. a. 4. (af det tyska bespolten)
På ett fiendtligt, groft och hånande sätt göra narr
af. Vår Frälsare blcf b-d af Judarna. B.
heliga ting. — Syn. Se Begabba. —
Bespollan-de, n. 4.
BESPOTTA, v. a. (af det svenska Spotta)
Spotta öfverallt på något. Brukas föga. —
Be-spoltande, n. 4.
BESPOTTARE, m. B. En, som gerna
bespottar andra menniskor eller det heliga. Sill icke,
der de b. sitta. — Brukas mycket i bibelspråket
och i andlig stil; stundom äfven, men då mera
skämtvis, i det vanliga språket. — Syn. Se
Begabbar e.
BESPOTTELSE, f. 3. Tal eller skrift,
hvarigenom man bespottar. B. af Guds heliga ord.
Hans skrift år en b. — Syn. Se Bcgabberi.
BESPRINGA, v. a. 3. (böjes som Springa)
Betärka (ett slo). Säges om hingstar. — Syn.
Bcskäla.
BESPRUTA, v. a. 4. Spruta på. B. ett sår.
B. med vatten. — Besprutande, n. 4. o.
Besprulning, f. 2.
BESPRÄNGA, v. a. 2. (af det tyska
bcspren-gen) Slänka öfver. — Brukas sällan. —
Besprängande. n. 4. o. Be sprängning, f. 2.
BESPRÄNGD, a. p. 2. Liksom öfverstänkt,
spräcklig. B. med gult och blått.
BESPÄCKA, v. a. 4. (föga brukl.) Se Späcka.
BESPÄND, a. 2. (af obrukliga verbet Bespänna)
För hvilken dragare äro spända. En vagn, b. med
fyra hästar. En bondvagn, b. med en oxe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
