- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
270

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Buskväxt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270

BUS

BYG

BUSKVÄXT, t. 3. Växt, hvilken växer såsom
buske.

BUSS, m. 2. I. (af l. Bursch) Kamrat, karl.
B-ar, i gevär! Tapper, rask b. Lustig b.
Buslig b., pojke, som är myckel rustande, yr.
(Talesätt) De äro två b-ar ihop, lika goda
kål-supare. — 2) Bask, tapper, modig karl. Carl
XI Ls b-ar.

BUSS, m. 2. II. 1) Litet stycke af något, som
man tåter ligga i munnen, för att tugga på. En
b. tobak. Brukas nästan endast i denna
sammanställning. — Bildar sammansättningarna
Tobaks-buss, Tuggbuss. — 2) Sc Hjul bössa.

BUSSA, v. n. 4. (pop. o. fam.) Tugga tobak.
— V. a. (skeppsb.) B. klysen. tilltäppa dem med
träproppar. — Bussande, n. 4.

BUSSARONGER, - - rå’nngr, m. 3. pl. Långa,
mycket vida byxor, liknande sjömansbyxor.

BUSSNING, f. 2. (skeppsb.) 4) Handlingen,
då man bussar (v. a.). — 2) En i midlen af en
blockskifva fästad trchörnig jern- cllcr metallplåt,
med ell rundt hål, hvarigenom skifvans nagel eller
axel går.

BUST, se Byst.

BUT, m. 2. 4) Större stycke af något blött
och mjukt, smörjigt cllcr klibbigt ämne. En b.
lera, smör, honung. — Bildar äfv.
sammansättningarna: Lerbut, Smörbut, Honungsbut, <5ec. —
Syn. Klimp. — 2) Säges äfv. om mindre, enstaka,
tjocka och mörka moln, helst i sammansättningen
Molnhut.

BUTELJ, -tällj, m. 3. Kärl af glas, större
eller mindre, vanligtvis med lång och smal hals,
och antingen med botten all stå på, eller med
rund botten (såsom Scltzcrbuteljer), och begagnad
att deruti förvara våta ämnen. Tappa vin,
dricka, öl på b-er. En b. vin. dricka, o. s. v., full
med v., d. (Jfr. Vinbutelj, Dricksbulelj, m. m.).
Tömma en b. vin tillhopa.

BUTELJBRICKA, bula lljbrfcka, f. 4. Bricka
att sälta vin- och dricksbuteljer på.

BUTELJER, m. 3. pl. (skepp.) Utbyggnader
på sidorna af fartyg, för hytter, afträden, m. m.

BUTELJ ERA, v. a. 4. (mindre brukl.) Tappa
på buteljer. — Butelj eran de, n. 4. o.
Butelj er in g, f. 2.

BUTELJGLAS, n. 5. Sådant slags glas, som
nyttjas till buteljer.

BUTELJKORG, m. 2. 4) Korg med
afdclnin-gar att sätla buteljer uti. — 2) Sådan korg, full
med buteljer. För denna bcm. säges äfven: Korg
med buteljer.

BUTELJON, m. 3. (skepp.) Kort bom, som
ligger snedl ut ifrån hvardcra sidan af fartygets
bog och tjenar alt hala för fockhalsen.

BUTELJÖR, bulälljö’r, m. 3. Se Buttlcr.

BUTIK, -ti ck, m. 3. (fr. Boutique)
Handelsbod. (Boutique.]

BUTSLAGG, m. 3. Se Härdslagg.

BUTSMIDE, n. 4. Det slags smidessäll, då
(ackjcrnel redan under nedsmällningen, utan
kokning eller särskilt fårskningsarbelc, får rinna ihop
till cn fast massa cllcr but, som cfler svalning
kan omvändas och göras till smälta.

BUTTA, f. 4. (nat. hist.) En art Flundra,
2 till 3 fot lång, brun, marmorerad med gult,
ögonen på venstra sidan; rökes och anses som en
läckerhet. Kallas äfven Piggvar. Plcuroncctes
maximus.

BUTTER, a. 2. 1) Som i sitt tal är
frånstötande, knölande och ovänlig. En b.
menniska. Gubben är b. i dag. — 2) Som uttrycker

ett sådant lynne. B-t tal, svar. — Syn. (för
begge bem.) Sc Vresig.

BUTTERHET. f. 5. Egenskapen alt vara
butter. — Syn. Se Vresighel.

BUTTERT, adv. På ett buttert sätt, med
bullerhel. Tala, svara b. — Syn. Se Vresigt.

BUTTLER, m. 5. Den, som på fartyg har
vård om provianten.

BUTTLER1, n. 3. Det ställe på ett fartyg,
der provianten utdelas.

BUXBOM, m. sing. Elt mindre trädslag af
fam. Euphorbiaccæ, som dock i Sverige endast
blir cn liten buske; har alltid gröna löf och
lemnar ett förträffligt virke. Buxus scmpcrvirens.
— B-shäck.

BUXBOMSMOSSA, f. 4. Ett moss-slägle.
Buxbaumia.

BUYS, sc Böjts.

BY, m. 2. I. (af gamla verbet Bua, bo) Flera
sammanbyggda gårdar på landet, hvilkas inbyggare
i allmänhet äro bönder, stundom äfven
handlvcr-kare. Stor, liten b. (Ordspr.) Skicka barn Ull
b. och gå sjelf efter, åt cn oförslåndig, oskicklig
menniska lemna ett uppdrag, som man sedan sjelf
måste uträtta. — Ss. B-g al a, -krog,
-kyrka, -mark, -skola, -skolmästare,
-ungdom, m. fl.

BY, m. 2. II. (sjöt.) En snart öfvergåcnde
vindstöt. Ingår i sammansättningarna Hagelby,
Regnby, Kastby, Åskby, hvilka ses på sina ställen.
— Syn. Vindstöt.

BYALAG, n. 5. Samhälle, beslående af
in-byggarne i en by.

BYAMÄN, m. 5. pl. Husböndcrnc i en by.

BYFOGDE, m. 2. pl. — fogdar. Person, som
vidmakthåller ordningen i cn by och afdömer
ekonomiska mål af mindre betydenhet emellan
byamännen.

BYGD, f. 3. i) Bebygdl land. Motsats: Obygd.
— Bildar sammansättningarna Landsbygd,
Bergsbygd, Slättbygd, Skogsbygd, m. fl. — 2) Nejd,
trakt, grannskap. Del fins i hela b-en ingen
så vacker flicka. Del blef snart bekant i hela
b-cn. — Syn. Sc Trakt.

BYGEL, m. 2. pl. byglar. Platt, i krökt form
ulböjdt stycke af jern cllcr annan metall, som
tjenar till styrka, stöd, skydd eller fäste för något.
B-n på ell värjfäste, cll musikinstrument.
B-n på ell gevär slås, båge som skyddar
tryckpinnen derpå. På fartyg kallas B. hvarje platt
jernring, som till förstärkning är slagen kring elt
rundhult. — Ingår i åtskilliga sammansättningar,
såsom Stigbygel, Varbygcl, m. 11., hvilka ses på
sina ställen.

BYGELREM, f. 2. pl. — remmar. Se
Stigbygel rem.

BYGGA, v. a. 2. 4) Af trävirke, sten cller
andra ämnen uppföra och sammanfoga (större och
mindre slags hus, m. m.). B. cll hus, ett slott,
cn kyrka, cn fästning, en stad, cll skepp, en
bro. B. ell hus af timmer, af sten, af tegel.
B. cfler ritning, efter mönstret af cn annan
byggnad. B. väg. anlägga väg. B. bo (om fåglar),
sammanföra passande ämnen och deraf
sammanfoga elt bo; (fig. fam., om nygifta) sätla hushåll.
B. och bo, vara bosatt. (Ffg.) B. hjonclag, gifta
sig. B. på lösan sand, företaga någonting utan
beräkning, så att det misslyckas. (Talesätt) B.
slott i luften, uppgöra overkställbara planer,
förslager till uppnående af lycka, makt, o. s. v.
(Ordspråk) Rom byggdes icke på en dag, stora
arbeten, förelag fordra tid. — B. ihop, 6m,
om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free