Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Draga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRA
DRA
347
satser, slughet, o. s. v. Eli d. af ädelmod, af
menniskoförakl, af dödsförakt, af ridderlighet.
Elt historiskt d., af historien omrörmäldt. D.
ur ens lefnad. — Bildar sammansättningarna:
Karakters-, Snille-, Själs-, Lefnadsdrag. — 4)
(pop.) Förhållandet, då tjcnstefolk, till förmån för
slägtingar eller bekanta, från sill husbondfolk
undansnillar mat eller andra förnödcnhetsartiklar.
— 5) Se Gädd-drag. — 6) (jäg.) Se Gillcrbössa.
DRAGA, v. a. 3. Ind. pres. sing. Drager;
pl. Draga. Imperf. sing. Drog; pl. Drogo.
Im-per. sing. Drag; pl. Dragen. Konj. imperf.
Droge. Sup. Dragit. Part. akt. Dragande;
part. pass. Dragen. Sammandrages i presens
sing. till Drar, och i pres. plur. samt inf. till
Dra, dock endast i hvardagslal och samtalsstil,
ej i den mera vårdade stilen, i) Medelst
användande af kroppskraft, med hand, arm, fot, o. s. v.
eller med hela kroppen, flytta någon eller något
närmare intill sig eller föra det bakefter sig.
Säges äfv. om djur och liflösa ting. D. någon
till sig. D. till sig ell fat på bordet. D. en
kälke, en dragkärra. n D. någon på kälke.
Häslarne d. vagnen. Angvagnen drog Ho
lastvagnar. D. skjortan öfver hufvudel. D.
täcket öfver sig. D. någon med sig, föra med sig.
Ilan drog mig på (pa) sig, han drog mig, så
att jag föll öfver honom. D. någon i kappan,
rocken, fatta ens kappa, rock, och draga derpå,
för att derigenom gifva honom tecken angående
något. D. någon i skägget. D. någon afsides,
föra afsides. D. värjan, draga den ur skidan;
d. värjan emot någon, göra det i afsigt att
dermed anfalla någon. — Brukas äfv. neutralt, t. ex.:
Hästarne d. jcml. D. i elt rep, hålla i ett rep
och draga del. D. på en klockslräng. D. på
cn tornklocka, draga tåget, hvarmed en
tornklocka sättes i rörelse. D. på värjan, draga den
ett stycke ur skidan. I utsträckt eller figurlig
bemärkelse förekommer Draga i flera talesätt,
såsom: D. not, fiska med dragnot. D. tråd,
förfärdiga metalltråd. D. guld, förfärdiga guldtråd.
D. någon ur fängelset, befria honom derifrån.
D. någon för rätta, anklaga, instämma någon
till domstol. D. en sak för domaren, göra en
sak anhängig vid domstol. D. en knif, hvässa
den. D. vefven på en slipsten, äfv. blott d. en
slipsten, kringvrida dess vef vid slipning. D.
trupper ifrån cn provins, en garnison ur cn
fästning, flytta dem derifrån. D. penningar ur
skattkammaren, uttaga penningar derifrån. D.
någon till råds, rådfråga någon.D. någon på
sin sida, öfvertala någon att bistå sig. göra
någon till sin anhängare. D. andan, andas; äfven
(fig.) hämta sig, sansa sig, komma till besinning.
D. lott, stack, se Lott, Slack. D. lolleri,
förrätta dragningen vid ett lotteri. D. vexel,
utställa en vexel. D. vexel på någon, äfv. blolt
d. på någon, genom vexelbref anvisa på någon
för en deruti uppgifven summas betalande (se f. ö.
Vexel). D. fördel, nytta af, till sin fördel, nytta
begagna. D. omsorg, försorg, se Omsorg,
Försorg. D. i betänkande, tveka att göra något.
D. ränta, inkomst af något, hafva, uppbära r., i.
D. följder af bevista satser eller fakta,
derifrån genom förnuftsslut leda sig till vissa andra
satser, förhållanden, omständigheter. (Fig.) D. på
sig, yttra tecken till tvekan. (Fig. fam. o. pop.)
Den spiken drog, del hjelpte, gjorde verkan.
D. någon ifrån något, förmå någon atl
öfvergif-va, t. ex.: D. någon ifrån dåliga sällskaper.
D. in staten, börja att lefva mer inskränkt än
förut. — D. af, se Afdraga, 4, 2 o. 3. D. af
sig (kläder), se Afdraga, 4. — D. bort, se
Bortdraga. — D. efter sig, (fig.) hafva i följe, t. ex.:
denna förseelse drar efter sig svåra
olägenheter. — D. fram, se Framdraga. — D. ifrå’n,
for, igén, ihop, se Fråndraga, 3cc. — D. in:
a) se Indraga; — b) Inskaffa, inbringa, t. ex.:
han drar in mycket penningar genom sin
talang i målning; den handeln drar in
penningar i landet, i statskassan; — c) Se Draga i
sig, bem. 3. — D. i sä’r, draga åtskils. — D.
méd, se Meddraga. D. med sig, äfv. föra med
sig, hafva i följe, t. ex.: Små fel d. ofta svåra
olyckor med sig; en enda bankrullör drager
ofta många med sig i fallet. — D. néd,
omkring, se Neddraga, Kringdraga. — D. på’:
a) Draga starkare; äfv. fortfara att draga. — b)
(fig.) a) Göra någonting raskare, fortare, med mer
eftertryck; äfv. fortfara med något. — fl) Gifva
någon dugligt med stryk. — D. på’ sig ell. blott
d. pa (kläder, o. d.), se Pådraga. D. pa sig,
äfv. ådraga sig. — D. sö’nder, till, lillbåka,
undan, se Sönderdraga, &c. (Fig.) D. till sig,
locka till sig, tillvinna sig vänskap, aktning,
välvilja, kärlek af, l. ex.: Med sill behagliga sätt
drar hon alla till sig. — D. upp: a) Se
Uppdraga. — b) D. upp elt ur, genom urnyckels
kringvridande i ett hål på urtaflan draga tillbaka
den utlupna kedjan, så att uret kan fortfara att
gå. — r) (fig.) D. upp någon ifrån intet,
upp-hjelpa någon ifrån en ringa ställning i samhället
till ära och anseende. — D. ur, ut, se Urdraga,
Utdraga. D. ut på liden med något,
uppskjuta, fördröja verkställandet, utförandet af något. —
D. al, se Åtdraga. D. ål sig, draga närmaro
till sig. — D. ö’fver, se Öfverdraga. D. ö fver
sig, betäcka sig med; se äfv. Ådraga sig. — D.
öfver ens, D. ens, D. sams, D. jcml, se
Öfver-ensMmma. — 2) (om fartyg, o. s. v.) Kunna
bära. Skeppet d-ger 1000 läster. — Deraf
Drägtighet. — 3) (både aktivt och neutralt)
Säges om vissa ämnen, som utöfva den verkan på
andra, att dessa närma sig intill dem. Magnelcn
drager jernel. Magneten dra’r, säges skämtvis
om älskande, som söka alla tillfallen att träffa
hvarandra; äfv. om personcr med afseende på
deras hufvudböjelser. Ell medel, ell plåster, som
drar elaka vätskor ur kroppen. D. saflen ur
örter. Delta plåster drar starkt. * Slå och d.,
säges om vätskor, som man låter stå och draga i
sig saften af något ilagdt. D. i’ sig, d. i n, suga
åt sig, insupa, uppsupa, t. ex.: Delta ämne d-ger
i sig fuktighet ur luften. D. upp, ur, ut, se
Uppdraga, &c. — 4) Med penna, blyerts, krita
o. s. v. göra streck, linien D. elt streck med
penna, blyerts, kol, svart- eller rödkrila. D.
en linie vinkelrätt emol en annan. D. en
kordon g, se Kordong. — D. upp, se Uppdraga.
— 5) Erfordra, behöfva. Säges i fråga om
tillverkningar eller om ämnen, som förbrukas till
något visst behof. Han drar stora skor, har
stora fötler och behöfver stora skor. Han drar
myckel kläde till cn rock, det går mycket kläde
åt till rock åt honom. Klädningen drar 20
alnar tyg, dertill åtgå 20 alnar. Den ugnen
drar mycken ved, det går mycket ved åt till
den. — Syn. Fordra, Kräfva, Behöfva. — 6)
D. en bösspipa, reflla den. — 7) (i spel) D. elt
kort, slå ut ett kort; Äfv. uttaga elt kort ur
leken: äfv. uppslå ett kort. — V. n. (. i mpers.
1) (neutralt) a) Tåga. Säges både od anföraren
och de tågande. När Alexander dt St. drog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
