Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fläcka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
FLÄ
FLÄ
hitta vägen. Ingen enda f. är torr. Slå,
sil-ta, ligga qvar på samma f. Gå ej ur f-en,
blif qvar pa samma ställe. (Fig.) Han kommer
ej ur f-en, gör alls inga framsteg. — Bildar
sammansättningen Jordfläck. — 7) Målet vid
målskjutning. Skjuta på f. Träffa f-en. — Syn.
Se Mål. — 8) Helt liten stad, köping. — 9) En
f. nålar, visst antal nålar i ett nålbrcf, som sitta
tillsammans på en fläck.
FLÄCKA, v. a. 4. 4) Sätta fläck eller fläckar
på. F. sina kläder. F. från sig, sätta fläckar
på vidrörande saker. F. néd, se Nedfläcka. —
2) (fig.) Se Befläcka, 2, a. — F. sig, v. r. Sätta
fläck cller fläckar på sig (både i egentl. o. fig.
mening). F. néd sig, genom oaktsamhet cller vid
någon förrättning få kläderna fulla af fläckar.
FLÄCKA, se Fläka.
FLÄCKANDE, n. 4. Handlingen, då man
fläckar.
FLÄCKFEBER, m. 2. pl. — febrar. Ettslags
sjukdom, då kroppen är betäckt af små, för det
mesta blekröda, men äfv. violetta, brunaktiga, till
och med svarta fläckar.
FLÄCKFRI, a. 2. Utan fläck, fri för fläckar
(både i egentl. o. fig. bem.). Eli f-ll tyg. En f.
lefnad.
FLÄCKFULL, a. 2. Full med fläckar (bem. 4).
— Syn. Sc Fläckig.
FLÄCKIG, a. 2. 4) Orenad af fläckar (bem. 4).
Min väst har blifvit f. — Syn. Fläckad. — 2)
Full med fläckar (bem. 4). Så f. din rock är!
— Syn. Fläckfull, Nerfläckad, Fullfläckad. — 3)
Bctäckt med fläckar (bem. 2, 3 o. 4). Så f. den
sjukes kropp är! En f. tigerhud Ett f-t
ormskinn. En f. borslneglika. — Bildar
åtskilliga sammansättningar, såsom Röd-, Hvit-,
Brunfläckig, m. fl.
FLÄCKIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
fläckig.
FLÄCK KULA, f. 4. Liten, i form af en kula
tillredd massa, af tvål, äggula, terpenlinolja,
valk-jord och hvit bolus, till fläckars urtagning ur
tyger.
FLÄCKLAF, m. 2. (bot.) Ett lafslägte pa
barken af träd.
FLÄCKPLANKA, f. 4. (skepp.) Den näst
under berghultet varande bordläggningsplankan.
FLÄCKTALS. FLÄCKVIS, adv. På strödda
fläckar, här och der. — Syn. Se Här och der.
FLÄCKURTAGARE, m. 5. o.- TAGERSKA,
f. 4. En, som gör yrke af att taga fläckar ur
kläder. Nya ord, bildade, för alt motsvara del
franska Dégraisseur.
FLÅCKURTAGNING, f. 2. Urlagning af
fläckar ur kläder, medelst vissa dertill uppfunna medel.
FLÄDER, m. 2. pl. flädrar. Apoteksväxt med
trädstam; blommar i juli, med hvita blomknippen
och stark, döfvande lukt. Kallas äfv. Hyll,
Ful-bom. Sambucus nigra. — Ss. F-blomma,
-buske, -bär, -träd.
FLÄDERBLOMOLJA, f. 4. (kem.) Olja, som
erhålles af färska Fläderblommor. Kallas i
medicinen Aqua Sambuci.
FLÄDERBÖSSA, f. 4. Fläderrör, hvarur
mer-gen blifvit urtagen, och som begagnas att skjuta
med, isynnerhet vid siensprängning.
FLÄDER MOS, n. 5. Mos, tillredt af den
utpressade och inkokta saften utaf mogna fläderbär;
brukas som husmedel i medicinen.
FLÄDERMUS, f. 5. pl. — möss. 4) Djur,
tillhörande tionde ordningen af Däggdjuren eller
Flädermössen (Chiroptera), hvilka på framföllerna
hafva 4 fingrar och en tumme, på bakfötterna 5
tår, samt äro försedda med cn flyghud, som
förenar de fyra fingrarna, armarna, benen, och ofta
svansen till clt helt, så atl de kunna flyga. — 2)
(uti inskränktare mening) Ett slägte af förenämde
ordning, äfv. kalladt Natlblacka. Vespertilio. Af
delta slägte finnas i Sverige 5 arter, nämligen.
Slora F-en, äfv. kallad Läderlapp (V. noctula),
Rälllika F-en (V. murinus), Lilla F-en (V.
pi-pistrellus). Långörade F-en (V. aurilus) och
Bar-baslell-F-en (V. barbastellus).
FLÄDEROLJA, f. 4. Olja, som erhålles
genom pressning af fläderbärkärnor.
FLÄDERRÖR, n. 5. Stam eller gren af
fläderbusken.
FLÄDERSAFT, m. 3. Dcn utpressade saften
af bladen och den inre gröna barken på
fläderbusken.
FLÄDERSPRUTA, f. 4. Spruta, gjord af etl
stycke fläderrör, hvarur mergcn blifvit urtagen;
nyttjas som leksak af barn.
FLÄDERTE, n. 3. Te af fläderblommor, hvars
egenskap att befordra uldunstningen ärallmänt känd.
FLÄDERVATTEN, n. 5. Vatten, erhållet
genom distillalion af fläderblommor med vatten;
brukas i medicinen.
FLÄDERVIN, n. 3. Ett slags vin af dcn jästa
saflen utaf fläderbär, med tillsats af hackade
russin, vatten, citroner och hvilt vin.
FLÄKA, v. n. 2. (af gamla verbet Flaka,
gapa, spricka) Utefter längden dela, sönderskära,
klyfva något i två lika stora, flata skifvor (t. ex.
fisk). F. en gädda. F. upp, se Uppfläka. —
F. sig, v. r. Skada sig i grenen, genom all
skrefva allt för mycket ut med benen. —
Fläkande. n. 4. o. Fläk ning, f. 2. [Fläcka.]
FLÄKT (ä långt), part. pass, af Fläka.
Brukas adjektivi i uttrycket F. örn, bilden af en
örn, som föreställes klufven midl i lu från
huf-vudet ända ned, med halfvorna utbredda en på
hvardera sidan. [Fläckl.]
FLÄKT, fläckt, m. 2. Sakta, hastigt
kommande och öfvcrgåcnde blåst, luftdrag. Vestanvindens
f-ar. Jag kände en f. af hennes andedrägl.
Vid minsta f. blir han, hon sjuk, säges om
den, hvars helsa är högst Ömtålig. — Syn. Pust,
Vinddrag. Luftdrag. [Flägt.]
FLÄKTA, flä’ckta. v. n. 4. 4) Blåsa i fläktar.
Vestanvindarne f. så ljuft. Brukas ofta
impersonelt, t. ex.: Del f-r så behagligi ifrån sjön.
— ° (om person) Åstadkomma, frambringa en
fläkt, fläktar, vanligtvis för att uppfriska luften.
F. med en halt, en solfjäder, en näsduk. F.
på någon, så alt luften dervid fläktar på honom.
F. med vingarna, se Flaxa. — Fläktande,
n. 4. o. Fläkt ning, f. 2.
FLÄKTA, flä’ckta, f. 4. Redskap, enkom gjordt,
för alt dermed fläkta (sc föreg. 2).
FLÄMTA, v. n. 4. 4) Andas tält, häftigt och
hörbart. F. af trötthet. Hunden f-r af hetta,
— Syn. Flåsa. — 2) (fig. om ljuslågor) Fladdra
mall, slocknande, med ett än starkare, än
svagare sken. Se den slocknande lamplågan, hur
dcn f-r. — Flämtande, n. 4. o.
Flämt-ning, f. 2.
FLÄNG, n. 6. sing. (pop.) öfverdrifvet och
onödigtvis häftig rörelse vid ridning, dansning, o.
s. v. Del är ett fasligt f. på honom, när han
rider, dansar. Rida, dansa i f. (Fig.) Göra
något, arbeta o. s. v. i f., med öfverdrifven och
onödig skyndsamhet, utan ordning, noggrannhet
eller aklsamhct.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
