- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
480

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Framskrida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

480 FRA

FRAMSKRIDA, v. n. 3. (böjes som Skrida,
i) Framgå helt sakta, långsamt. Tagel f-skred
genom gatorna. — 2) (fig. om tid) Långsamt
förflyta. Tiden f-skred trögt. — För begge bem.
äfv. Skrida fråm. — Framskridande, n. 4.

FRAMSKRIDEN, part. pret. af Framskrida.
Brukas nästan adjeklivt i uttrycket: F. ålder, i
slutet af mannaåldern.

FRAMSKRIKA, v. a. 3. (böjes som Skrika)
Skrikande framsäga eller framsjunga. — Äfv.
Skrika fram. — Framskrikande, n. 4.

FRAMSKRUFVA, v. a. i. Genom skrufning
framföra, framflytta. — Äfv. Skrufva fråm. —
Framskrufvande, n. 4. o.
Framskruf-ning, f. 2.

FRAMSKRÅLA, v. a. i. På ett skrålande
sätt framsjunga. — Äfv. Skrålafråm. —
Fram-skrålande, n. 4.

FRAMSKRÄMMA, v. a. 2. Skrämma någon
att komma fram ifrån eller begifva sig fram lill
etl slälle. — Äfv. Skrämma fråm. —
Framskräm mande, n. 4.

FRAMSKUFFA, v. a. 4. Genom skuffmng
framdrifva. — Äfv. Skuffafråm. —
Framskuf-fande, n. 4. o. Framskuffning, f. 2.

FRAMSKUTTA, v. n. 4. (pop. o. fam.) Se
Framhoppa.

FRAMSKYFFLA, v. a. 1. Med skyffel
framföra, frammaka, framflytta. — Äfv. Skyffla fråm.
— Fr amskyff lande, n. 4 o.
Framskyff-ling, f. 2.

FRAMSKYMTA, v. n. i. Plötsligt och blott
för ett ögonblick visa sig, framträda för ögat.
Solen f-r emellan molnen. — Äfv. Skymta fråm.
— framskymtande, n. 4.

FRAMSKYNDA, v. n. 4. Skyndsamt begifva
sig fram ifrån eller lill ett slälle. — Äfv. Skynda
fråm. — Framskyndande, n. 4.

FRAMSLARFVA, v. a. 4. Slarfvigt framsäga,
framföra. — Äfv. Siarfva fråm. — Fr a ms lar
f-vande, n. 4.

FRAMSLINGRA. v. n. o. F. SIG, v. r. 4. 4)
Slingrande röra sig framåt som en orm, o. s. v.
— 2) (om vägar, floder, o. s. v.) Gå fram i slingriga
krökningar. — Äfv. Slingra fråm. —
Fram-slingrande. n. 4. o. Framsl in grin g, f. 2.

FRAMSLINKA. v. n. 4. 4) Slinkande
fram-falla. — 2) Slippa fram obemärkt, af en
tillfällighet; framskynda, med en viss önskan all vara
obemärkt. — För begge bem. vanligare Slinka fråm.
— Framslinkande, n. 4.

FRAMSLIPPA, v. n. 3. (böjes som Slippa)
4) Råka att falla fram. — 2) Få tillstånd att gå,
komma fram, mer af gunst och nåd eller
efter-gifvenhet, än på grund af rättighet och förtjenst.
— Hellre Slippa fråm. — Fr am
slippande, n. 4.

FRAMSLUNGA, v. a. 4. 4) Med slunga
framkasta. — 2) Med stark fart framkasta. — Äfv.
Slunga fråm. — Framslungande, n. 4.

FRAMSLÄNGA, v. a. 2. Häftigt och
vårdslöst framkasta något, så att det slänger i luften.
— Äfv. Slänga fråm. — Fr a ms län gande,
n. 4. o. Framslängning, f. 2.

FRAMSLÄPA, v. a. 4. Släpande framdraga
någon ellcr något ifrån ellcr till ett ställe. — Äfv.
Släpa fråm. — Framsläpande, n. 4. o.
Framsläpning, f. 2.

FRAMSLÄPPA, v. a. 2. Låta någon af
gunst, godhet, eftergifvenhet komma fram. F.
genom vakten. Brukas äfv. i fig. mening, t. ex.:
F. någon i examen. — Äfv. Släppa fråm.

FRA

— Framsläppande, n. 4. o.
Framsläpp-ning, f. 2.

FRAMSMYGA, v. n. 3. (böjes som Smyga)
På ett smygande sätt, genom smygande komma
fram. F. genom vakten. Brukas äfv. i fig.
mening, t. ex.: F. med en beskyllning, på fint,
obemärkt sätt, genom omsvep framföra en
beskyllning emot någon. — Ledigare och vanligare
Smyga fråm. V. a. På elt smygande sätt,
hemligt och obemärkt framföra, framhafva. framdraga,
framskaffa. Han lyckades f. en biljett lill den
anklagade. Brukas äfv. ofta i fig. mening. Lex.:
F. cn bön, en anhållan om nåd för någon, en
beskyllning, o. s. v. — Äfv. Smyga fråm. —
F. sig, v. r. Se F. n. —
Framsmygande, n. 4.

FRAMSNTTT, in. 3. Snitten framtill på en
bok.

FRAMSNYFTA, v. a. 4. Snyftande framsäga.
F. en bön. — Snyfta fråm säges icke väl. —
Fr a msny (lande, n. 4.

FRAMSOPA, v. a. 4. Genom sopning
framföra, framflytta. — Äfv. Sopa fråm. —
Framsopande, n. 4. o. Framsopn ing, f. 2.

FRAMSPARKA, v. a. 4. Med folen häftigt
framstöta. — Äfv. Sparka fråm. —
Framspar-kande. n. 4. o. Framsparkning, f. 2.

FRAMSPRINGA, v. n. 3. (böjes som
Springa) Springande aflägsna sig framåt ifrån elt
ställe, springa längre fram eller begifva sig, komma
fram till elt slälle. — Äfv. Springa fråm. —
Framspringande, n. 4.

FRAMSPRUTA, v. a. 4. Sprutande
framkasta. — Äfv. Spruta fråm. —
Framsprutan-de, n. 4. o. Fr a ms pr ulni ng, f. 2.

FRAMSPRÄNGA, v. a. 2. Genom
sprängning framskaffa. F. malm ur bergväggen. — Äfv.
Spränga fråm. — Framsprängande, n. 4.

FR AMSPRÄTTA, v. a. 4. o. 2. Genom
sprält-ning låta komma fram. F. i en rock insydda
penningar. — Äfv. Sprätta fråm. —
Fram-sprällande, n.4. o. Framsprällning, f. 2.

FRAMSTAFVA, v. a. 4. Se Framsäga. —
Framslafvande, n. 4. o. Framslafning. f.2.

FRAMSTAM, m. 2. pl. — stammar. Fränire
delen af ett fartyg. — Syn. Förstäf, För (s. m.).

FRAMSTAMMA, v. a. 4. Slammande eller
med mycken förlägenhet, rädsla framsäga. F. en
bön. — Stamma fråm säges sällan. —
framstammande, n. 4.

FRAMSTAPLA, v. n. 4. Med staplande sleg
gå fram. — V. a. 4) På ell staplande sätt,
felaktigt uppläsa (en lexa, o. s. v.) — 2) (fig.) Med
mycken förlägenhet, rädsla, oredigt framsäga. F.
en bön, anhållan. — Syn. Framstamma. —
Stapla fråm säges icke väl, hvarken för v. n. eller
v. a. — Framslaplande, n. 4.

FRAMSTEG, n. 6. (mest i plur.) 4) Rörelse
framåt, fortgång. Hämma eldens f.
Öfversväm-ningen gör med hvarje ögonblick nya f. —
2) Säges om en följd af framgångar, vunna i krig.
Denne fältherre har inom kort lid gjort
stora f. Hämma fiendens f. — 3) (fig.) Säges om
hvarje slags tillökning, vare sig i godt eller ondt.
Hindra en sjukdoms f. Del onda gör stora f.
Göra f. i sina studier, i en persons ynnest.
Vetenskaperna hafva i delta sekel gjorl stora f.
Ljusets, odlingens f. Gossens f. fägna mig
ganska myckel. — Syn. Fortskridande,
Framskridande, Tillväxt, Förkofran. l

FRAMSTICKA, v. a. 3. (böjes som Sticka)
Framräcka något spetsigt ellcr litet» föremål. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free