Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förakta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖR
FÖR
331
den öfverly gelsen, alt de ej förtjena aktning.
Känna, hysa f. för någon. Anse, behandla
någon med f. Visa någon tecken af sitt f.
Falla f. för någon. Hysa f. för lasten, för
list och ränker. Ulsälta sig för del allmänna
f-et. Har sammansättningen: Sjelfförakt. — 2)
Känsla, som innebär, att man anser pe-rson eller
sak alltför obetydliga att förtjena någon
uppmärksamhet. Denne motståndare ar så obetydlig,
all han blott väcker mitt f. Hysa, känna f.
för rikedom, verldslig storhet och ära. (Fam.)
Förndml f., härrörande af förnäm stolthet.
Betrakta något med förnämt f. Hit hörer
sammansättningen: Verldsförakt. — Syn.
Missaktning, Vanvördnad. — 3) Frånvaro af all fruktan
för något, som dock i allmänhet väcker en sådan
känsla. F. för döden, för tyranners hol.
Bildar sammansättningen: Dödsförakt. [- agt.]
FÖRAKTA, föråckta, v. a. 4. Känna förakt
(i alla bem.) för någon eller något, a) F. den
laslfulle, lasten, dålighelen hos menniskor. —
b) Alan bör icke f. de falliga, de olyckliga.
Delta råd är icke all f. F. lifvet. — nSyn.
Ringa akta. Ringa skatta. Missakta, Försmå. —
c) F. döden, farorna, tyranners hol. — Syn.
Trotsa, Bjuda trots.
FÖRAKTANDE, n. 4. Omständigheten, att
någon eller något föraktas. Denne fiendes, faras
f. kan hafva till följd, all ... .
FÖRAKTARE, m. 5. En, som föraktar. —
Bildar sammansättningen: Verldsföraktare.
FÖRAKTELIG, m. fl., se Föraktlig.
FÖRAKTFULL, a. 2. Som innebär, utvisar
mycket förakt. En f. min, blick, ålbörd. —
Syn. Föraktlig.
FÖRAKTLIG, a. 2. 4) Som förtjenar förakt
(bem. 4). En f. menniska. Intrigen är alllid
f. — Syn. Förkastlig, Lumpen, Dålig, Usel. —
2) Som röjer, utvisar, tillkännagifver förakt (i alla
bem.). F. min, blick, åtbörd. Dessa f-a ord
kunde han ej smälla.
FÖRAKTLIGHET, f. 3. Egenskapen alt vara
föraktlig, a) En persons f. F-en af hans
uppförande. — b) F-en af dessa ord relade den
eljest saktmodige mannen.
FÖRAKTLIGT, adv. På ett föraktligt sätt,
med förakt. F. tala om, blicka på någon. F.
yllra sig om något.
FÖRALLMÄNLIGA, fö‘rallmä’nnligga, v. a. 4.
Göra allmännelig. — Nytt ord, bildadt efter
tyskan. Brukas stundom i litterär stil.
FÖRANDE, n. 4. Handlingen, då man för;
händelsen, omständigheten, att något föres (se
Föra, bem. 4, 2, 3, 4, 6, 9 o. 40). 4) Sädens
f. till torget. Varors f. in eller ul ur landet.
— 2) En fanas, ell baners f. — 3) Handens
f. till munnen. — 4) En förbrytares f. i
fängelse. — 6) Skeppets f. är anförlrodl ål hr N.
— 9) Vapens f. Värjans f. — 40) En
rättegångs f. Regeringens f. i ell land.
FÖRANDLIGA, förånndligga, v. a. 4. Göra
andlig, gifva andlig egenskap. — Nytt ord, lånadl
ifrån tyskan och ännu föga nyttjadt, mest i
religiös och filosofisk stil. — För andligan de,
n. 4.
FÖRANDRA, förånndra, v. a. 4. (gam.) Se
Förändra.
FÖRANKRA, förånngkra, v. a. 4. 4)
Fasl-göra (fartyg) med ankare (bem. 4). — 2)
(bygg-nadsk.) Förbinda (murar o. s. v.) med ankare
(bem. 2). — Förankrande, n. 4. o.
Förankring, f. 2.
FÖRANLEDA, förånnléda o. fö’rann leda, v. a. 2.
Gifva anledning till. Små orsaker f. ofta stora
händelser. Delta f-ledde regeringen Ull
anställande af undersökning. Händelsen f-ledde
mig all fråga, huru dermed förhöll sig. —
Syn. Medföra. Orsaka. Verka, Åstadkomma;
Föranlåta, Beveka, Förmå.
FÖRANLEDANDE, n. 4. Anlednings
gifvan-de. Del skedde efter hans f.
FÖRANLÅTA. förånnlå’ta. v. a. 3. (böjes som
Låta) Gifva anledning till. Denna
omständighet f-lät mig alt fråga. Finna sig f-lålen till
all .... Syn. Föranleda, Beveka, Förmå. —
Föraniålande, n. 4.
FÖRANSTALTA, förånnstållta, v. a. 4. Göra
anstalt om. F. ell sammanträde. F. af
skickandet af ell bud. — Syn. Se Anstalta.
FÖRANSTALTANDE, n. 4. Handlingen, då
man föranstaltar; händelsen, omständigheten, att
något föranstaltas. Det har skelt på, genom
hans f. Efter f. af en sammankomst. — Syn.
Anstaltande om, Tillställande.
FÖRANSTALTARE, m. 3. En, som
föranstaltar.
FöRANSTALTNING. f. 2. 4) Se
Föranstaltande. — 2) (föga brukl.) Se Anstalt.
FÖRARBETA, förarrbéta. v. a. 4. Genom
arbete göra (råämne, naturalster) användbart för
vissa behof. F. trä, marmor, jern. F. ull till
kläde. — Syn. Bearbeta. — F. sig, v. r.
Anstränga sig för mycket med arbete. — För
arbe lande, n. 4. o. Förarbetning, f. 2.
FÖRARBETE, fö rårrbete, n. 4.
Förberedande arbete. — Nytt ord, lånadt ifrån tyskan.
FÖRARE, m. 3. 4) En, som föror (se Föra,
bem. 4, 2 o. 4). Förekommer mest i
sammansättningar, såsom: Standar-, Baner-, Fan-,
Räkenskapsförare, m. fl. — 2) Se Furir. — 3) (jäg.)
Pålitlig, äldre hund, som på jagt leder de yngre
hundarna.
FÖRARGA, förarrja, v. a. 4. 4) Väcka vrede,
harm, förtret hos någon. Han f-de mig Ull den
grad, all jag så när hade förgripit mig på
honom. Delta trotsiga svar f-de honom på
del högsta. — Brukas ofta impersonelt, t. ex.:
Del f-r mig all se honom alltjemt gå och
lättjas. Del kan icke annat än f. en menniska,
då man blir så illa bemött. — Syn. Förtreta,
Vredga. Förbittra, Uppreta, Harma, Förtörna. —
2) Väcka harm, såsom stridande mot religion,
seder och anständighet. Delta förakt för all
anständighet f-de alla de närvarande. — Syn.
Skandalisera. — F. sig, v. r. o. F-s, v. d. 4)
Blifva eller vara intagen af vrede, harm, förtret.
Del är icke värdl all f. sig öfver ell lappri.
F. sig på någon. Du kan ej Iro, hvad han
f-r sig öfver del Ullstånd af overksamhel, hvari
han blifvit försatt. — Syn. Förtreta sig.
Förtretas, Vredgas, Harmas. Förtörnas. — 2) Känna
harm Öfver något, som strider emot religion,
seder, anständighet. Alla f-des öfver hans
förargliga beteende. — Part. pass. F-d brukas
nästan adjeklivt i bem. af: Vred, ond, uppbragt,
t. ex.: Hon är högst f. på mig, för del alt....
Han är i dag f.
FÖRARGÉLIG, se Förarglig.
FÖRARGELSE, f. 3. 4) Vrede (i lägre grad).
Väcka f. hos någon. Döm om min f., när
han nekade för sanningen. Alin f. var stor
öfver della oförskämda Ulltag. Till min stora
f, blef hela saken om inlel. Åstadkomma f.
mellan två personer, göra dem förargade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
