- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
702

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hof ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

702

HOF

HOF

HOF, håv, n. 8. 111. i) (i fornnordiska
språket) Tempel. — 2) (nu) a) En regerande furstes
•mgifning och personliga tjenare. Konungen,
drottningen, åtföljd af hela titt h.
Embets-eller tjensleman vid hofvet. Hålla h. sades
fordom om konungen, då han någon tid med sin
omgifning vistades på elt ställe, der ortens
inbyggare då infunno sig, för att få rättegångsmål
af-dömda, besvär afhulpna, o. s. v. Brukas äfven
nu, men i annan mening och alltid med tillägg
af ett adjektiv, L ex.: Napoleon höll elt lysande
h,, hade många bofljenare och utbredde mycken
ståt ocb prakt omkring sig. — b) Det ställe, der
en regerande furste vistas. På, vid hofvet. Vara
befalld på hofvet. Gå Ull hofs. Vara vid
hofvet, hafva embete, tjenst hos konungen
personligen. — c) Regenten och hans råd. Få en order
ifrån hofvet. Han fruktar att misshaga
hofvet. Slå vål vid hofvet. — d) En furstes
regering, kabinett, med afseende på förhållandena till
utländska makter. Ryska, svenska, engelska
hofvet. Dessa trenne h. hafva kommit öjverens om
all . . . . — 3) (under medeltiden) a) (i politiskt
afseende) Herredag. — b) Större kongliga
högtid-tigbeter, såsom tornerspel o. d. — Ss. H-bal,
-beljening, -beljenl, -eliketl, -fest,
•herre, •hushållning, -kansli, -kock,
-konditor, -konsert, - musikus,
-målare, -ränker, -sed, -stall, -syssla,
-teater. -tjenare, -tjenst.

HOFART1KLAR, m. 2. pl. Särskilt lag, som
fordom var gällande för ordningen vid hofvet.

HOFBAGARE, hå’vbågare, m. 6. Bagare,
antagen att baka bröd för hofvets räkning.

HOFBAGERI, n. 3. Bageri, inrättadt i ocb
för ett hofs räkning.

HOFBUSS, m. 2. (fam.) Hofman.

HOFCERE.MONIEL, hå’vseremonlä’1, n. 3. o. 3.
Ceremoniel, antagel vid ett hof.

HOFCIRKEL, hå’vsi’rrk’l, m. 2. pl. - cirklar.
i) Sällskapskrets vid elt hof. — 2) H-n, de högre
af bofpersonalen, som närmast omgifva fursten och
bans familj.

HOFDAG, m. 2. Se Courdag.

HOFDAM, hå vdåm. f. 3. Fruntimmer, som
tillhör en furstlig persons sällskapsomgifnlng, samt
bor och spisar på slottet.

HOFDRÄGT, c. 3. Särskilt drägt,
föreskrif-ven för de personer vid ett hof, som icke bära
något slags uniform eller hof-livré.

HOFDRÄNG, m. 2. Fordom bruklig
benämning på en del af de kongliga hustrupperna.

H0FEK0N0MI, håvekånåmi’, f. 3.
Hushålls-▼äsendet vid ett hof.

HOFFOLK, n. sing. Personer, som Äro
anställda vid ett hof, jemte deras familjer. Brukas
icke om lägre hofljenare.

HOFFRÖKEN, f. 2. pl. - fröknar. Ogift
adligt fruntimmer, som hör till en furstinnas
säll-skapsomgifning, af lägre rang än hofdamerna.

HOFFURIR, hå’vfuri’r, m. 3. Hofljenare, som
ombesörjer de till hofvet ankommande gästers
be-qvämlighet, förkunnar gala och hofsorg, bjuder
till hoffesler, och har uppsigl öfver ordningen
bland hof- och livrébctjeningen vid uppvaktningar,
o. a. v.

HOFFÖRGYLLARE, m. 8. 1) Förgyllare,

antagen att verkställa de till lians yrke hörande
arbeten, som förekomma vid ef t hof. — 2) (fig.)
Person, som söker gifva vacker färg ål alla cn
regerings ålgärder.

H0FFÖRTÄRINGSL1STÅ, f. 4. Lista,
upp

tagande de dagliga utgifterna för förtäringen vid
en furstes hof.

HOFGUNST, f. sing. Gunst, hvari en person
står hos en regent eller någon af dess familj.

HOFHAMMARE, hövhåmmare, m. 3. (af Hof,
1.) Elt slags verktyg, som hofslagare begagna vid
hästars skoning.

HOFHÅLLNTNG, hå vba llninng, f. 2. 4) (i
Äldre tider) En furstes vistande på ett ställe med
sitt hof. Hertigen hade sin h. i Nyköping. —
2) Ett hofs underhåll. En kostsam h. H-en
uppslukar slora summor.

HOFINKÖPARE. m. 8. Person, som har
befattning att köpa in förnödenheterna för ett hofs
ekonomi.

HOFINTENDENT, hå vinntänndä nnt, m. 3. (i
Sverige) Hofembetsman, som förestår kongl.
museum. Förste h., som har befallning med
konungens ekonomi. — Ss. H-sembele.

HOFJERN, hövjÄ’rn, n. 8. (hofsl.) Verkjern,
att undersöka bofven på en bäst vid
sömstickningar.

HOFJUNKARE, m. 5. Holljensteman. hvari
befattning isynnerhet är att skära för vid den
kongliga tafleln.

HOFJÄGARE, m. 8. Jägare, som bar uppsigt
öfver jagtparker, hvilka tillhöra ett hof.

HOFJÄGMÄSTARE, m. 8. 4) Hofljensteman,
som har öfverinseende öfver jägeristaten vid ett
hof. Förste h., chef för kongl. hofjägeristalen.
— 2) Hederstitel, som af konungen tilldelas
för-tjenta jägmästare.

HOFKALENDER, hå’vkalä’nnd’r, m. 9. pl. —
lendrar. Kalender, som upptager alla regerande
furstar med deras familj och anförvandter.

HOFKAMRER, bå’vkammrér, m. pl. —
kam-rerare. Hoftjensteman, som har om hand kassan
för ett hofs ekonomi och förer räkenskaperna.

camererare, -camrer.l

HOFKANSLER, hå’vkannslÄ’r, m. 3. [-Embets-man. som i Sverige (före 4840) hade uppsigl
Öfver tryckfriheten. — Ss. H-sembete. (-canrler,
-canceller.]

HOFKAPELL, hå’vkapä’ll, n. 3. o. 5. 4)
Särskilt kyrka för en furstes hof. Äfv. Slottskyrka.
— 2) Benämning i Sverige på kongl. teatern*
orkester, hvilken är skyldig all tjenstgöra vid
kongl. hofvet. då musik der behöfves, f-ca-.i

HOFKAPELLAN, hå vkapällån o. hå vkaplån.
m. 3. (ford.) Presl, som tjenslgjorde vid ett
hof-kapell.
ca —

HOFKARL, m. 2. Se Hofman.

HOFKAVALJER, hå vkavalljär. m. 3. [-Person, som förrättar en kammarherres tjenst hos en
icke regerande furste.

HOFKLINGA. hövklfnnga. f. 1. Se Hofjtrn^
H0FK0MPL1MENTER, hå vkåmmplimånng’r.

m. 3. (fig.) Högst artiga komplimenler, men utan
all mening, [-com—.]

HOFKONSISTORIUM. håSkånnsistöriumm. n.
3. pl. — rier. Särskilt konsistorium för
hofför-samlingcn och garnisonsförsamlingarna i
hufvud-staden. beslående af öfverhofpredikanten. de
ordinarie hofpredikanlerna och pastorerna vid de tre
gardesregementena, Svea artilleri och Skeppsholm*
församling.

HOFKRANS, hö vk ränns, m. 2. Nedersta delen
af cn hästhof.

HOFLAKEJ, hå’vlakä’j, m. 3. Hofljenare.
som passar upp vid en furstlig persons talTel, o. s. v.

HOFLEFNAD, m. sing. Del lefnadssätt, som
vanligen föres vid hof.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0712.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free