- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
859

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Korpnäbb ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOR

KOR

KORPNÄBB. m. 2. 1) Näbben på en korp.
— 2) (tekn.) Benämning på spetsen af vissa
saker, då den liknar näbben på en korp. — 3)
(anat.) Ett af skulderbladets utskott.

KORPORAL, kårrporål (vanligen: kårrprål),
m. 3. (fr. Caporal, ital. Caporale, af Capo,
hufvud) Anförare för cn rote soldater. [Cor —.]

KORPORALSKAP, kårrporålskåp (vanligen:
kårrprålskåp), n. 3. o. 5. Rote: minsta afdclning
af ett regemente. [Cor —.]

KORPORATION, kårrporatschön, f. 3. Elt
i och för borgerliga eller andliga syften
för-enadt sällskap, såsom ordenssamfund, skrå, gille,
m. m.

KORPROP, n. 5. ell. KORPSKRI, n. 4.
Korpens läte.

KORPS, kår. se Corps.

KORPSVART, a. 1. Svart som cn korp.

KORPULENS, kårrpulä’nns, f. 3. Fclma.
[Co —J

KORPULENT, karrpulä’nnt, a. 4. Tjock och
fet. [Cor —.]

KORREKT, kårrä’ckt, a. 1. Riktig, felfri.
[Correct.]

KORREKTHET, kårrä’ckthét, f. 3. Riklighet,
felfrihet. [Correclhct.l

KORREKTION, karräcktschön, f. 3. Rällclse,
förbättrande bestraffning. [Correction.]

KORREKTIONIST, kårräcktscboni’sst, m. 3.
Tuklhusfånge. [Correct —.]

KORREKTIONSHUS, kårrücktschönshüs, n. 5.
Tukthus. [Correct —.]

KORREKTIONS-INRÄTTNING, f. 2. Se
föregående ord.

KORREKTIV, kårräcktfv, n. 3. o. S. Medel,
tjenande lill förbättring eller rättelse;
förbätlrings-medel, rätlelsemedel. [Correctif.]

KORREKTUR, kårräckty’r, n. 5. (boktr.) 4)
Rättelse af fel i sättning. — 2) Afdrag i och för
delta ändamål. Läsa k. [Correctur.]

KORREKTURARK, kårräckty’rårrk, n. 5.
(boktr.) Afklappadt ark till korrekturläsning.

KORREKTURLÄSARE, m. 5. 4) En, som
för tillfället läser korreklur. — 2) Person, som
är antagen all läsa korrektur, på ett tryckeri. —
3) Säges om en person, i afseende på hans
skicklighet att läsa korrektur. Skicklig, dålig k.
[Cor-rccturl —.]

KORREKTURLÄSNING, f. 2. Läsning af
korrektur, för att anmärka fel i sättningen.
[Correct —.]

KORRESPONDENS, kårrespånndä’nns, o. (efter
franskan) kårrespånngdånngs, f. 3. 4)
Motsvarighet. — 2) Brefvexling. [Cor — dans.]

KORRESPONDENT,––––––-dä nnl, m. 3.
Brcf-vexlare. [Cor —.]

KORRESPONDERA, v. n. 4. 4) Motsvara.
— 2) Brefvcxla. [Cor —.]

KORRIDOR, kårridå’r, m. 3. (fr. Corridor,
af sp. Corrcdor) 4) Smal gång utanför en rad af
rum eller emellan tvenne sådana rader. — 2) (for—
lif.) Betäckt väg i fästningar. [Cor —.]

KORRIGERA, kårrischcra, v. a. 4. 4) Rätta,
förbättra, tillrättavisa. — 2) (boktr.) Rätta fel i
sättning. — Ko rrigerande, n. 4. o.
Korrigering, f. 2. [Cor—.]

KORRIGERSTOL, kårrischcrslöl, m. 2. (boktr.)
Ställning, hvarpå formen lägges under korrigering.
[Cor —.]

KORROCK, körrå’ck, m. 2. Se Korkåpa.

KORROBORATIV, kårroborati v, a. 2.
Stärkande. [Cor—if.]

1)59

KORRODER A, kårrodcra, v. a. i. Fräta.
[Cor -.]

KORROSIV. –i v, a. 2. Frätande. [Cor —if.]
KORRUMPERA, v. a. 4. 4) Förfalska. — 2)
Förskämma, förderfva i sedligt afseende. — 3)
Muta, förleda. — Korrumperande, n. 4. o.
K o r r u m p e r i n g, f. 2. [Cor —.]

KORRUPTION, kårruptschön, f. 3. 4)
Förfalskning. — 2) Förskämning, förderfvande i
sedligt afseende. — 3) Sedeförderf. — 4) Mutande,
bcstickning.

KORS, kå’rrs, n. 5. (i äldre språket Kross,
Kruss, af lat. Crux) 4) I jorden nedslagen påle
med ett upplill tvärs öfver gående trä, hvarpå
missdådare fordom med naglar fastades, för att
sålunda aflifvas. K-els straff, död. J. Chrislus
dog på k-et. K-els fot, armar, slam, Irä.
Christi k. (Fig. fam.) Krypa till k-et, af tvång
beqväma sig lill något svårt. — 2) (fig.) a) K-el,
kristna läran. — b) Sorg och bedröfvelse, som
Gud oss tillsänder. Hvar och en har sill k.
atl bära. Bära sill k. med tålamod. Gud
har pålagt oss ell svårt k. — 3) Figur af trä,
guld, silfver, kläde, o. s. v., som skall föreställa
vår Frälsares kors. Etl kors slår uppöfver
altaret i kyrkan. Fruntimren bära stundom
som halsprydnad elt k. af guld eller silfver.
Taga k-el sades fordom om dem, som gjorde etl
heligt löfte alt deltaga i elt korståg emot de
Otrogne, och lill tecken deraf faslsyddc clt kors
vid sina kläder. Predika k-el, genom predikan
uppmana till deltagande i clt korståg. — Bildar
åtskilliga sammansättningar, såsom: Guld-,
Silfver-, Diamant-, Biskopskors, m. fl. — 4) Se
Korstecken. Göra k. för sig. — 5) Säges äfven
om saker, som äro lagda tvärs öfver hvarandra,
eller som framställa figuren af fyra grenar. Tvenne
käppar, lagda i k. öfver hvarandra. Lägga
benen i k., det ena öfver del andra. Grekiskt
k., hvars alla fyra armar äro lika långa.
Latinskt k., hvars nedra gren är längre än de tro
andra. (Fam.) Silla med armarna i h., silla
alldeles sysslolös. Hugg i k., som korsa
hvar-andra. — 6) Dcn korsformiga prydnad, som
med-lcmmarne af flera riddarordnar bära. Biddare
af Svärds-ordens stora k. Se Storkors. — 7)
Tecken af tvenne streck i kors, gjordt med penna,
blyerlsstift o. s. v., på papper, vägg, m. m. Märka
någol med ell k. Göra etl k. på en vägg med
kol, krita. Stryka k. öfver någol, göra
kors-slreck öfver något, för alt antyda, alt dct ogillas,
skall utclemnas. Stryka k. öfver dörren, med
kol teckna ett kors öfver dörren, hvilket fordom
gjordes af vidskepelse, för att utestänga allt ondt.
(Fam.) Nu få vi stryka k. öfver dörr’n,* sägcs,
när en vän, en bekant, som förut icke på längo
varit sedd i ens hus, kominer på besök. — 8)
(herald.) Korsfigur i vapen. Liggande k. (X).
K. med två armar (4z). Se f. ö. Andreaskors,
Ankarkors, Gaffclkors, Sljernkors. — 9) (astr.)
Lilen sljernbild på södra himmelen. — 10)
Korslagda stickor i en bikupa. — 44) Korsformig
inskärning i clt nyckelax. — 42) (repsl.) Brädet
vid ündan af en rulle. — 43) (i musik) Se B, 2,
d. — 14) (anat.) Nedersta delen af ryggen
emellan höfterna. Värk öfver k-et. — 45) Form af
ett kors, hvari en byggnad, isynn. en kyrka är
uppförd. — Sä. K-form, -for mi g.

KORS! int. Utropstecken, som uttrycker
förvåning. K., så blek hon är! K., hvad du är
enfaldig! K., så dumt! K., hvad hon gör
sig lill! (Pop. o. fam.) K. i alla lider! K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0869.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free