Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Olåtig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 OLÅ OMA
obehagliga ljud, såsom gräl, trätor, knot,
klagan, m; m.
OLÅTIG, a. 2. (fam.) Knarrig, knotande,
missnöjd. — Olåtighel, f. 3.
OLÄGENHET, f. 3. 4) Egenskapen att vara
oläglig. O-en af ell onus. — 2) Oläglig,
besvärlig, obeqväm sak, oläglig ställning, olägligt
tillstånd. Förorsaka någon o-er. Ha o. af någol.
Krigets o-er. — Syn. Besvär, Svårighet,
Obe-qvämlighet.
OLÄGLIG, a. 2. Ej läglig. Komma i o. lid.
Om del ej faller er o-l, om det så passar sig
för er.
OLÄGLIGHET, f. 3. Egenskapen alt vara
oläglig.
OLÄGLIGT, adv. I oläglig tid. Komma o.
OLÄMPLIG, a. 2. Ej lämplig. En o.
framställning. Del vore o-t alt yttra någol derom.
— Syn. Se Opassande.
OLÄMPLIGEN, adv. Se Olämpligt.
OLÄMPLIGHET, f. 3. Egenskapen alt vara
olämplig. O-en af en regeringsåtgärd. — Syn.
Se Oljenlighet.
OLÄMPLIGT, adv. På ett olämpligt sätt. —
Syn. Oskickligt, Opassande.
OLÄNDIG, a. 2. Stenig, bergig och
ofruktbar, således till odling oljenlig. —
Oländig-hel, f. 3.
OLÄRAKTIG, a. 2. Ej läraktig. —
Olär-aklighel, f. 3. — Oläraktigt, adv.
OLÄRD, a. 2. Saknande lärdom. En o. man.
— Brukas någon gång äfven substantivi: De o-e.
— O lärd het, f. 3. (föga brukl.)
OLÄRDT, adv. På elt olärdt sätt, såsom en
olärd. Tala o.
OLÄSBAR, a. 2. eller
OLÄSLIG, a. 2. Som ej kan läsas. Säges
både i fråga om skrift och dörrar. En o. stil. En
o. dörr. — Oläslighel, f. 3.
OLÄSLIGT, adv. På elt oläsligt sätl. Skrifva o.
OLÖNT. a. 4. Ej lönt, ej vedergälld. Lemna
o. Du skall ej hafva del o., det skall
veder-gällas dig.
OLÄTE, n. 4. Fult, missljudande läte.
OM, åmm, konj. L 1) Belecknar vilkorlighei.
I den händelse alt. Om du vill blifva lycklig,
så älska dygden. Om Gud ej hjelper den
sjuke, så måsle han dö. Om han ej varit,
hade della icke skett. Om ock, äfven i den
händelse alt. Jag måste vinna mill syftemål,
om det ock skall kosta hvad som helst. Jag
måsle ul dermed, om jag ock skulle misshaga.
— Syn. I den händelse alt, I del fallet att, I
fall, Derest, Såframt, Såvida, Allenast, Om
allenast, Endast, Då. — 2) Efter frågande och
nekande satser, uttrycker Om Ivifvel, ovisshet. Jag
frågar, om du kommer eller ej! Jag vet icke,
om del är sant. — Syn. Huruvida. — 3)
Brukas stundom, för alt uttrycka något visst, gifvet,
t. ex.: Om jag är glad, så är del der fö re
all... Om han är fattig, är väl della ell
skäl all förakta honom? — 4) Säges någon gång
i st. f. Antingen, t. ex.: Om han är stor eller
lilen, det kommer på elt ut. — 3) Nyttjas
stundom önskningsvis i st. f. Ack all. Om jag det
finge ändå! Om han vore här!
OM, åmm, prcp. II 4) Omkring. Fatta
någon om lifvel. Falla en om halsen. Frysa
om händerna. Vara våt om hela kroppen.
Hafva ell kläde om armen. Blanda, lägga
om hvarlannat, blanda, lägga flera föremål, så
att de komma i oordning. Deras ägor ligga
om hvarandra, inblandade i hvarandra. —
Bildar för denna bemärkelse en mängd sammansatta
verber och verbala nomina, såsom: Omfalla,
Om-gifva, Omfamna. Omfång, m. fl. — 2)
Angående. Tala, skrifva om någol. Boken
handlar om fiske. Sagan om Olof den Helige.
Underrättelse om någol. Ansökan om
äktenskaps-skilnad. Tala ej illa om din nästa. Träta
om ingenting. Spela om penningar. Bedja
om förlåtelse, att man målle få förlåtelse.
Bekymra, bry sig om någol, hafva bekymmer för.
fästa uppmärksamhet vid. Del gör mig ondl
om honom, jag ömkar honom. — 3) Förbi,
fortare än. Har för denna bemärkelse tonen. Gå.
springa om någon. Läsa om någon, göra större
framsteg i läsning. — 4) Betecknar läge åt visst
håll ifrån ett föremål. Norr om Stockholm. Till
höger om lorget. På andra sidan om berget.
På denna sidan om floden. — 8) Utmärker viss
vigt, myckenhet, visst antal, o. s. v. Vigt om
Ire skålpund. Kärl om tre kannor. En armé
om 10,000 man. — 6) a) Angifver liden,
hvar-under något händer. Han kom en gång om
dagen och tre gånger om natlen. En gång
om året, en gång hvarje år. Om vintern, om
sommaren, om nätterna, om dagarna. Om
söndagarna. Om söndag, nästa söndag. Dagen,
nallen, året öm, hela dagen &c. — b)
Belecknar äfven cn tid, vid hvars tilländalöpande något
skall inträffa, t. ex.: Om cn limma. Om fem
dagar härefter. Om Ire veckor. — 7) Vara
öm sig, vara idog. (Detta uttryck anses af Ihre
vara förvrängdt af det tyska cmsig.) Göra om
inlel, se Omintetgöra. Se f. ö. Öm bord, om
hand, m. fl., under de ord, hvarmed om
utbildas.
OM. åmm, adv. III. (Har alltid tonen, utom
för bem. 4.) 4) Tillbaka. Vända om. — 2)
Åter, ånyo, på nytt. Säg om, jag hörde ej.
Göra om en sak två gånger. Sjunga om ett
stycke. Om igen, ännu en gång, åter igen. —
3) Belecknar förnyande, förbättring, förändring,
t. ex.: Bygga om ell hus. Göra om elt
kasserad! arbele. Befalla om, gifva annan
befallning. i st. f. en förut gifven. — 4) Omkring.
Bladel har vändt sig om. — 8) I annan
ordning. Flytta om sakerna i ell rum. — 6) (i
fråga om lid) Förbi. Del går en vacker lid om,
innan ar betel hinner blifva färdigt. — 7)
Betecknar riktning, i kommandoorden: Höger,
vcn-sler om! — Om bildar för de fem första
bemärkelserna med åtskilliga vcrber och nomina cn
mängd sammansättningar, såsom: a) Omvända :
b) Omsäga. Omsjunga; c) Ombygga, Omgöra;
d) Omvända; e) Omflytta.
OMAK, omak, n. sing. (af Mak,
beqvämlig-hcl) Hvad som orsakar obeqvämlighct. Göra
någon o. Göra sig o. Del fick jag för o-et,
till lön. Jag skall belala cr för o-el. — Syn.
Besvär, Olägenhet, Möda.
OMAKA, v. a. 4. (föga brukl.) Besvära.
OMAKA, a. oböjl. Ej maka. O. skor.
OMAKE. m. 2. pl. — kar. Sak, som ej är
make med en annan.
OMANAD, a. 2. ell. OMANT, a. 4. Ej
uppmanad. utan uppmaning. Göra någol o — Syn.
Frivillig, Sjelfmant.
OMANERLIG, a. 2. Som ej vet att skicka
sig med folk. —- Oman er ligt, adv.
OMANLIG, a. 2. Ej passande för cn man.
Ett o-l beteende.
OMANSA, å’mmånnsa, v. a. 4. Sköta, gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
