Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hederlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara hederlig—en hel karl
rig, fair, (vard.) bussig; ärbar, sedesam, utan
fläck, ’fläckfri’; (folkl. för) tjänstaktig,
tillmötesgående, snäll, hygglig 2 hedrande,
hedersam, hedervärd 3 ståtlig, ’ordentlig’,
ymnig; betydande, ansenlig, rejäl, reell,
’duktig’, frikostig — vara hederlig inte låta
sin heder fläckas, hålla sin sköld blank 1.
fläckfri
hedersam hedrande, ärofull, smickrande,
(vard.) reputerlig, jfr hederlig 2
hedersman (en) ärans man, hederlig 1. ärlig
1. rättskaffens 1. pålitlig man, hedersbro(de)r,
hjärtans bro(de)r, hedersvän, (vard.)
heders-knyffel, hederspascha, hedersgubbe,
hederspojke, hedersprick, hederskula
hedersord heligt löfte, kungsord — på
hedersord på min ära, på heder och samvete, på
tro och loven; se sannerligen
hedervärd 1 aktningsvärd, ärevördig,
(välj-aktad, ärad, (åld.) honorabel, vällovlig;
hedrande 2 se hederlig 2
hedning avgudadyrkare, barbar,
gudsförneka-re, gudlös, (vard.) ’fritänkare’, ’otrogen’,
jfr ateist
hednisk 1 (motsats: gudaktig, religiös)
av-guda-, religiöst likgiltig, ateistisk, (åld.)
heden 2 (motsats: kristen, kristlig) se ogudaktig,
ogudlig, jfr barbarisk 2
hedra 1 (i högre st. för) (hög)akta, ära,
vörda, respektera; visa heder 1.
uppmärksamhet, utmärka, göra heder åt, ’pryda’;
mot-ta(ga) med hedersbetygelser, salutera,
lager-kröna, 2 hylla 2, ’ta(ga) av (sig) hatten för’
2 begåva 1. bevärdiga (med); vara en heder
för, kasta glans över, (med sin närvaro)
skänka glans åt, lända till heder, (verket)
prisar (mästaren) — hedra sig utmärka sig, göra
sig förtjänt av erkännande, ’sköta sig bra’
— hedrande prisvärd, hedersam, hederlig 2,
ampel
hegemoni övervälde, ledarställning, ledande
maktställning, herravälde 2; (under ngns)
ledning 1. egid
hej 1 hejsan, hallå, hör, så så, så ja, hej
och hopp, hurra, fint 2 (vard. för) goddag,
adjö 3 se skål 2 — inte ropa hej förrän man är
över bäcken inte jubla 1. triumfera för tidigt
hej’a (på) (vard. för) l skrika, skräna,
applådera (åt), hurra (åt) 2 hälsa på, (vard.)
morsa på
hejare huggare, se baddare, bjässe, (vard.)
rackare, best; överdångare, en som inte går
av för hackor; jfr 1 kanon 2
hejd (ingen 1. utan) måtta 1. gräns, hejdlös
hejda 1 (om rörelse, även bildl.) (få att)
stanna, bromsa in, stoppa, (vard.) preja;
fastta(ga) ni, anhålla, (vard.) haffa; hindra 1,
spärra, jfr uppehålla 3; kvarhålla ni, mota,
hålla in, få håll på; minska 1. moderera
(farten); avbryta, inställa, låta (pennan)
vila; stäcka, häva, lägga hinder i vägen för,
sätta stopp för, (bättre) stämma (i bäcken
än i ån), klippa klorna på, vingklippa, göra
slut pà, sätta käpp i hjulet för, ta(ga)
vinden ur seglen för, sätta en gräns för, sätta
p(unkt) för (ngns planer 1. strävan), (ibl.)
avblåsa 2 (om flöde) se hämma 1, bryta
3 (om känsla) återhålla, tillbakahålla ni,
till-bakatränga ni, hålla (igen), tygla, dämpa,
stilla, lägga band 1. hämsko på, behärska,
kuva, undertrycka, ’kväva’, hålla inne med,
hålla nere — hejda sig stanna (inför), hålla
inne, göra halt; tveka, hesitera, bita sig i
tungan; (inte kunna) behärska sig, lägga
band på sig — hejdas (även) gå 1. råka i
bakvatten
hejdlös ohejdad, ohämmad; obehärskad,
besinningslös, otyglad, tygellös,
oemotståndlig, omåttlig, måttlös, gränslös, stormande,
våldsam, utan band 1. återhållsamhet 1. hejd
1. gräns 1. mått(a), (vard.) till tusen, (prov.)
hialös
hejduk drabant, (ibl.) sold(e)när; se
hantlangare
hejdundrande överdådig, sjudundrande,
sju-hurrande, storståtlig, storartad, se ståtlig,
präktig 1, brak-(fest)
hejig (vard. för) 1 hurtig, käck, sprallig 2
lustig, rolig, komisk
hekatomb 1 stort (djur)offer 2 ofantlig mängd
hektisk 1 lungsiktig 2 feberartad,
(feber)glöd-ande, febril, feberaktig, febrig, brinnande,
sjukligt rödflammig, hetsig, lidelsefull,
passionerad, exalterad, rastlös; trånsjuk,
trånande; osund; uppdriven 1. uppjagad 1.
nervös (fart)
hel 1 (motsats: söndrig, trasig, sönder,
sönderslagen, krossad, bruten, bräckt) oskadad,
oskadd, helskinnad, i gott behåll 1. skick,
välbehållen, perfekt, intakt; (zool. o. bot.,
motsats: flikig, kluven, uddig) utan
inskärningar; läkt, hel(n)ad 2 odelad, ostyckad,
okluven, okrossad, ostympad, omalen, icke
söndermosad 1. sönderdelad; icke skarvad,
oskarvad; (om linje) fulldragen, heldragen;
full, fullständig, fullkomlig; total; komplett,
obeskuren, oavkortad, oförminskad, naturlig
(storlek), sammanlagd 3 (om person,
motsats: splittrad, kluven) harmonisk, ’riktig’,
helhjärtad, fullgången, (ibl. nära) fulllödig
4 (om konst 1. dikt, motsats:
osammanhängande, löslig, fragmentarisk) enhetlig,
med enhetlig prägel, ensartad, genomtänkt
5 (förstärkande:) sannskyldig, verklig, jfr
stor 1 — helt (adv., även) helt och odelat,
helt och fullt, helt och hållet, med hull och
hår, (rätt och) slätt, i sin helhet, in extenso,
till alla delar, tota’liter, till fullo, i full
utsträckning, hundraprocentigt,
reservations-löst, alltigenom, helt igenom, genom-, i allo,
fullständigt, fullkomligt, med liv och själ,
alldeles 1, vitt (skild); fullt (upp); i grund(en),
i grund och botten; odelat, oblandat,
obetingat, totalt, uteslutande, endast och
allenast, ’blankt’, ’rent’ — det hela 1
totalbeloppet, allt, se under all 4 2
helheten, totaliteten, enheten — det är inte
hela världen det saknar betydelse, det är en
småsak — en hel karl en riktig karl; en stor
1. fullvuxen karl; en präktig 1. gedigen 1.
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
