Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu voro alla resurser slut och jag själf fattig som en
skåpråtta. Jag hade visserligen några hnndra kronor tillgodo ute i
landet hos en del af de kommissionärer, som haft tidningen i
försäljning, men som en del dylika herrar äro af den meningen
att med redovisning för tidningar är det inte så noga, så var
det sådana inkomster, som kunde räknas till de »mäst osäkra».
Jag stod således i en allt annat än afundsvärd ställning, men
efter att ha spekulerat några dagar öfver situationen fattade jag
ett förtvifladt beslut. Jag beslöt att göra en agitationsresa genom
Sverige och se, om det icke skulle lyckas att få samlade så många
arbetare kring socialismens banér, att en klassmedveten arbetare
rörelse äfven här kunde komma till stånd. Misslyckades jag,
nåväl då hade jag alltid mitt yrke att gripa till. Jag lofvade
för öfrigt också min hustru, att om jag icke lyckades samla
arbetarne på den resan, jag åter skulle börja i mitt yrke. Men att
låta slå mig ur brädet, förrän äfven den muntliga agitationen
var pröfvad ute rundt omkring i landet, var jag ingalunda
hågad för.
Först hade jag dock ett litet mellanhafvande att göra upp
med myndigheterna. Jag skulle nämligen afsona ett mig ådömdt
straff på fem dagars vatten och bröd.
Då var detta straff icke afskaffadt som förvandlingsstraff för
böter — detta skedde först år 1884. Det var sålunda ett straff,
som endast de fattiga, hvilka ej ägde något att betala med, fingo
genomgå.
Det »brott» jag begått bestod däri, att jag skrifvit några ord
i marginalen på tidningar, som jag afsändt. Det är att märka
att jag härvidlag handlat i okunnighet, ty jag kände icke till att
något dylikt var brottsligt enligt svensk lag och förordning. Detta
gjorde att jag flera gånger innan jag blef fast hade gjort mig
skyldig till »brottet». På den tiden voro böterna 20 kr. för
hvarje gång och jag sökte göra begripligt för den lägre rättvisan,
Malmö rådhusrätt, att jag, då jag felat på grund af okunnighet,
rättvisligen ej borde ådömas böter för mera än en gång. Det
hjälpte emellertid inte, jag erhöll 20 kronor för hvarje gång och
då jag inte kunde betala, erhöll jag på statens bekostnad några
dagars träning i konsten att lefva’på vatten och bröd. Jag hade
då en ganska lång tid fått känna på hvad det vill säga att vara
fattig, men på vatten och bröd hade jag dock hittills sluppit att
lefva. Nu fick jag, som sagdt, en liten träning, kanske med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
